söndag, november 19, 2006

Gräsänka

I förmiddags åkte vi allihop till stationen i Lund för att vinka av Anders. han skulle ta tåget till flyget som sedan skulle ta honom till Tailand och till Taiwan och sedan hem igen till på lördag.

Nästan en hel vecka ska han vara borta. Jobbresa. Han ska till fabrikerna de har i Tailand och i Taiwan. Hellst hade han nog stannat hemma. Han är en "Family man", min ängel. Han har aldrig varit ifrån barnen så länge, och det var väl senast när han låg i flottan -93 som han o jag var ifrån varandra så länge.... Nej, förresten... Med hans förra jobb var han iväg till Grekland en vecka, men det var iallafall BC.

Nåja, vi hade pratat om detta innan, att han skulle åka iväg och vara borta i en vecka. När vi skulle åka, så ville inte Elin följa med o vinka av honom. Men det tyckte vi att hon skulle. hon är lite för liten för att stanna hemma själv. Så, hon följde trumpet med.
När vi kom fram till stationen så ville hon inte gå ur bilen. Men jag hade tänkt vinka av på perongen. Anders kom på idén att locka henne med att hon skulle få dra hans väska. Det gick hem, så hon kom ut ur bilen.

När Anders hade burit väskan nerför trappan och Elin inte kom när han kallade på henne för att vi skulle gå vidare, så fick Hanna ta väskan istället. Då rasade Elins värld fullständigt. Hon blev arg o sur och helt omöjlig. Under tiden som vi ordnade biljett, så hann Hanna retas med Thea för att hon inte fick bära väskan, så sen hade vi två gallskrikande barn och ett malligt....

Vi kom iallafall upp på perrongen tillslut, strax innan tåget kom. Men Elin ville inte prata med någon och stod några meter bort. Anders försökte prata med henne, säga hejdå och tigga en kram, men det ville hon inte, så han kramade oss andra och gick till tåget när det kom. Då sprang hon efter och hann få sin kram innan han klev på och åkte iväg.

När vi vinkat klart och tåget försvunnit så gick vi bort till pressbyrån och köpte frukt. Ja, stackars barn, va: Gå in i en affär full med godis o glass och köpa frukt! De protesterade, men de överlevde :-)

Vi satte oss på bänkarna utanför pressbyrån, fast ändå inne i stationsbyggnaden. När frukten var färdigäten så ville Thea åka en gång till i rulltrappan. Så vi åkte där ett antal gånger allihop....

Tillsut så deklarerade jag att det var sista gången (Inte kan man väl åka hur många gånger som hellst heller... folk började titta....) och sen fick jag bära ut Thea (vilt protesterande), hennes jacka och hennes stövlar.....

När vi kom ut så sprang H&E i förväg till bilen och när de kom fram så vrålade Hanna något. När T o jag kom fram lite senare, så fick vi veta vad vrålet betydde: Hanna har fått en ny tand :) En kindtand uppe till höger.

Efter att alla kollat på tanden, så hoppade barnen in i bilen. Då sa Elin att hon saknade pappa och att hon saknat honom redan innan han åkte. Det var därför hon var ledsen och tjurig. Hon saknade pappa och ville inte att han skulle se att hon var ledsen. Hon sa att hon skulle skriva ett mail till honom så fort vi kom hem.

Fast, eftersom det skulle dröja länge innan han kom fram så han kunde läsa mailet, så körde vi först till Nova för att kolla lite i affärer och äta på restaurang.

Kanske lite dumdristigt att göra det själv med tre småbusar, menmen, sån är jag... Det var lite jobbigt emellanåt, men vi klarade det, och vi kom hem så Elin kunde skriva sitt mail till pappa om att hon saknade honom. Och Hanna skrev o berättade om sin nya tand.

De är så duktiga på att skriva o läsa! De frågar efter en bokstav då o då, men kan riktigt bra själva. De stavar inte helt rätt alla gånger, men det gör ju ingenting :-) Jag är stolt :-)

Inga kommentarer: