fredag, mars 23, 2007

Solig fredag

Idag har solen strålat :-) Det har ändå varit relativt kallt o blåsigt ändå, men solen gör ändå allting lättare på något vis.

Jag såg att barnen på dagis var ute tidigt på förmiddagen fram till lunch och sen direkt efter lunch igen ända tills de blev hämtade. Trevligt när de är ute så mycket. Roligt också nu innan träden fått sina blad, för då kan jag stå och spana på dem från fönstret :-)

Sammanlagt har jag nog suttit nästan 2 timmar i solstolen på balkongen (Fullt påklädd, förståss) med Stephen Kings Det. Det är en bra bok som det var hemskt längesen jag läste. Jag gillar att läsa om bra böcker.

Jag gick min promenad också. I sällskap av årets första viol, solen och vinden. Härligt

Det var några av dagens positiviteter.
Negativiteterna tänker jag inte skriva något om.

En positivitet från i onsdags är förresten att jag lyckades få iväg mig till Gerdahallen för att köpa ett 6-månaders-kort och ta mig igenom ett pass Gympa med stång :-) Nu ska jag bara fortsätta att gå dit minst en gång i veckan!

onsdag, mars 21, 2007

Tusentals små plastbitar

Under orkanen i december -99 gick det gamla plasttaket över vår dåvarande uteplats sönder i miljoner av stora och små bitar och ströddes ut över vårt trädgårdsland och "Skogen" bakom vår tomt. "Skogen" är knappt stor nog att kallas dunge, men det är en allmänning med träd på iallafall.

Efter stormen så plockade vi upp alla bitar vi hittade. Det var måånga.

Sedan dess har vi med ojämna mellanrum återigen plockat upp alla bitar vi hittar i skogen. Det blir massor varje gång. Sedan barnen började på dagis för snart 5 år sedan så har jag gjort det minst en gång varje vår.

Vår väg till dagis går genom skogen och just vid denhär tiden när scillorna är på väg att slå ut så ser man tydligast alla dessa plastbitar som ligger o blänker när man studerar hur långt scillorna kommit varje dag. Så idag gick jag över hela "vår del" av "Skogen" igen.

Det slutade med 3 fulla nävar med plastbitar (och en och annan glasbit som jag inte kunde låta ligga kvar)! De största var decimeterlånga!

Hur kan det komma sig att det fortfarande dyker upp nya bitar? Det är över 7 år sedan det hände och vi har plockat rent så många gånger sedan dess. Märkligt.

tisdag, mars 20, 2007

Mitt liv i 2:or och 7:or

Jag är inte den som brukar anta blogg-utmaningar, men när jag läste om Inas och framförallt Inas mammas liv i 2:or och 7:or, så kom inspirationen över mig:

1972:
Jag är 1 år gammal och bor med mamma o pappa i Jakobsberg.
Jag tror att det är detta året som vi åker på bilsemester till Holland i vår R4 och sedan flyttar ner till lägenheten i Lund.

1977:
Min bedårande lillasyster fyller 2 år och vi har bott lika länge i huset på landet där jag upplevt hela min barndom och där mamma o pappa fortfarande bor kvar.
Jag går på lekis och där leker jag redan mest med pågarna. Att läsa och skriva är fashinerande, så trots att mamma egentligen inte tycker att man ska lära sig läsa innan man börjar skolan, så frågar jag mig fram tills jag kan :-)

1982:
Mellanstadietiden är en ganska trevlig tid. Jag tycker om skolan, men börjar inse att jag inte tillhör de populäraste i klassen. Lite jobbigt också att vi inte bor i byn som "alla andra", så det alltid krävs planering dagen innan när man ska leka med någon kompis. Jag bestämmer mig för att inte bo så när jag blir vuxen och skaffar barn.

1987:
Jag slutar nian och börjar 4-årig teknisk linje på Polhemskolan i Lund. Verkligen skönt att slippa ifrån de gamla mönstren från den gamla klassen. En riktigt bra period i mitt liv börjar här med många kompisar och rikt uteliv.

1992:
Den 2-åriga elektroingenjörsutbildningen i Malmö avslutas, med bara en 5p-kurs i analogteknik kvar till examen. Den är fortfarande kvar....
Högskoletiden var t o m ännu bättre än gymnasietiden. Jag trivdes bra med kompisar och pojkvännen sedan ett år tillbaka: Anders. (Då var han kursare, nu är han sambo och far till mina barn.) Men började tröttna på pluggandet.
På hösten läste jag och A 20p datalogi på Lunds Universitet, för jag hade insett att det är bland datorerna som jag trivs bäst. Gärna så långt ifrån dioderna och transistorerna i analogtekniken som möjligt...

1997:
Vi köpte Huset!
Vi hade bott i en trist lägenhet i Malmö sedan -93 och fick för oss att kolla lite på hus för att ha något trevligt att göra på söndagarna. Andra helgen vi var ute och kollade hus så fick vi se detta Huset i tidningen och kom fram till att det fick vi inte missa att kolla på. När vi kom hit så gick jag runt här som i en dröm. Kärlek vid första ögonkastet!
När vi satt och väntade på att få prata med mäklaren så dök en gammal klasskompis från gymnasiet upp. Hon försökte prata med mig, men jag var väldigt kort mot henne, så hon gav snabbt upp. Jag var besatt av revirtänkande: "Ut ur mitt Hus alla människor!"
Det var 2 par till som var intresserade av Huset. Ägarna ville inte ha budgivning. Vi fick komma hit och dricka kaffe och prata med ägarna och mäklaren. Sedan skulle ägarna bestämma vem de ville sälja till. Mäklaren skulle ringa i helgen och tala om vem som fick det. Vi satt på nålar hela helgen, men ingen mäklare ringde. Tillslut ringde Anders och frågade. Vi vann! Stor lycka!
Detta var i mars och vi fick tillträde i augusti. Det var den längsta och segaste sommaren jag kan komma ihåg...

2002:
Livet fylldes av två små underverk: Hanna o Elin som föddes i februari året före.
Företaget där jag jobbade skar ner på folk och då var det småbarnsmammorna som rök oavsett anställningstid :-( Med hjälp av facket så fick jag iallafall en månads längre uppsägningstid och större delen av uppsägningstiden arbetsfri. Jag var ändå trött på stället, jag hade varit där i 9 år. Trodde inte det skulle vara så svårt att skaffa ett nytt jobb.

2007:
Familjen är utökad med en envis och energisk Thea sedan nästan 3 år tillbaks. Hanna och Elin är lika intresserade av att läsa och skriva som jag var i den åldern, så de lär sig konsten. Jag hoppas på att mina många hyllmeter med barn och ungdomsböcker snart ska få ett andra liv :-)
Jag jobbar som programmerare och översättare på distans hemifrån och som homepartyförsäljare för me&i. Men jag har sedan en tid tillbaks känt en allt större energilöshet och söker hjälp av en psykiater i januari. Då blir jag sjukskriven från programmerings/översättnings-jobbet och börjar medicinering för depression.
Nu känns det som jag har nått en vändpunkt mot ett bättre liv igen!

måndag, mars 19, 2007

Jodå, jag är kvar!

Jag har varit dålig på att skriva här den sista tiden. Men, när jag började med bloggen så lovade jag migsjälv att inte ha dåligt samvete när jag inte skriver och att jag inte behöver berätta om det som hänt medan jag inte skrivit om jag får en sån period. Så det så.

I lördags var vi iallafall på vernissage på Cillas utställning på Vid Ån. Det var trevligt. Hon fick tydligen det mesta sålt redan på vernissagen! Men utställningen är kvar över påsken ifall någon är intresserad av att se den.

Både lördag o söndag har varit dåliga dagar för mig. Känt mig trött o tradig och inte orkat något utöver det absolut nödvändiga. Men söndagen fick en trevlig avslutning när jag lekte "kom alla mina kycklingar" med barnen :-) Det är annars inte så ofta som jag leker med mina barn.