Juldagen

Jepp, nu är det Juldagen och vi har glidit runt sådär som man ska på juldagen.

Hanna kom på sent på julaftonskvällen att man kunde ställa fram julstrumporna igen, för julen är ju inte riktigt slut än, så man kan ju ha sån tur att det ligger choklad o minidinosaurier i den en gång till. Döm om min förvåning i morse när det hade fungerat! Det trodde inte jag... Anders verkade däremot mindre förvånad....

Efter att de tittat på Häxan Surtant och diverse andra barnprogram, så lekte de med sina julklappar. Elin sminkade sin sminkdocka, Thea byggde med sin brio-järnväg, både med de nya o de gamla bitarna. Dinosaurierna blev bjudna på tevatten i Hannas kinesiska miniatyrteservis. Och de kom igång o stampa ordentligt på TV-spelet som man spelar genom att trampa på en matta. Jag gick ner o pysslade lite. Åt lite överblivet godis, klickade lite på datorn o plockade lite i köket.

Efter en stund började det entoniga ljudet av Elins blå plastblockflöjt hota att spränga mitt huvud, och det tillsammans med Hannas ylande efter att Thea slagit henne i huvudet med järnvägen fick mig att konstatera att det var hög tid för middag. Klockan var över 12 och barnen hade dessutom vägrat att äta risgrynsgröt till frukost, så de gick bara på vars en bit valchoklad och en klena... Konstigt egentligen att det hela inte spårade ur innan...

Så jag plockade fram resterna av julmaten och så blev det julbord i nattlinnen, för jag hade inte orkat tjata på dem om att klä på sig.

Själva julafton gick bra och flöt på som den ska. Vi fick t o m dansat kring granen, trots att man nästan inte kunde komma runt den... Det blev lite smått hysteriskt vid julklappsöppningen, men det är väl så det blir med tre trötta barn. Det blir väl bättre om några år.....