Time out

Det går upp och ner med min depression.
Just nu är depressionen upp och jag ner kan man säga.
Jag har kommit fram till att jag behöver en time out.
Några dagar med bara migsjälv.
Så jag kan fundera och grubbla över mitt liv i fred.
Utan att behöva bry mig om någon annans behov och känslor.
Bara vara ego.
Jag cyklar snart iväg till tåget.
Tåget tar mig till en stad vid havet.
Där har jag bokat hotellrum för två nätter.
Jag tar min bärbara dator med mig.
För jag tror att jag behöver skriva av mig.
Jag skriver bäst på datorn.
Det känns som jag måste skriva ner en massa känslor och tankar.
Så att jag kan försöka reda ut dem.
Jag antar att det kommer att krävas en del tårar.
Då är det skönt att kunna släppa loss dem i ensamhet.
Utan att behöva bry sig om någon annan.
Eller försöka förklara sig.

Så, nu vet ni det.