Släktkalas, hästar o skolbesök

I lördags var det släktkalas för Thea. Det var en hel del som inte kunde komma, så vi blev faktiskt bara 11 pers. Kändes nästan lite tomt o konstigt...

Anders hade fått upp träpersienner i fönsterna i burspråket lagom till kalaset. Vi har ju annars samma problem vid varje kalas, nämligen att solen lyser rakt in på ett antal av middagsgästerna. I lördags morse var det helt mulet och det verkade nästan som vår trend av strålande sol på våra kalas här i huset hade brutits med de där persiennerna, men solen hann komma fram och stråla som vanligt innan gästerna kom, så de kom väl till pass de där persiennerna :-)

Thea var mycket nöjd med sina presenter. En riktig cykel med stödhjul av Farmor o Farfar, en otroligt mjuk gose-tigger av Gudmor (min kusin) och hennes man, ett smyckeskrin med en dansande Lilla My av Farbror Stefan o Maria (trots att de inte kunde komma) och en vacker rosa blomma och gummiband o klämmor till håret av Mormor o Morfar. Cykeln gick några km här inne den kvällen, gärna med Tigger i ett fast grepp under armen, samtidigt som vi vuxna lite långsamt började tröttna på melodin som Lilla My dansade till och Theas frisyr ständigt behövde assistans för att förändras :-)

På söndagen hade Anders stämt träff med några hästägare här i byn och ett par med en dotter i ålder med Thea i hästhagen, så alla barnen fick prova på att rida lite på de småsmå hästarna de har (vad rasen nu kan heta...). Kul för dem.

Sedan följde den andra familjen med hem och hjälpte oss att äta kalasrester till lunch. Riktigt trevligt faktiskt. På eftermiddagen var jag på meandi-träff och Anders skulle iväg på något annat, så Farmor o Farfar var här och Thea cyklade o cyklade där ute.

Så idag kom dagen som de stora barnen (och deras mamma) sett fram emot länge. Det var dax för dem att hälsa på i skolan!
De skulle ha en frukt med sig, så de lade vars ett äpple i vars en väska. Givetvis var Thea tvungen att ha med sig äpple till dagis då. Det var faktiskt superviktigt! Så, det fick hon förståss. Man får ju välja sina strider, det finns många viktigare saker som vi kan ha kraftmätningar om....
När Thea lämnats av på dagis med äpple i väska och Gose-tigger under armen, så körde vi andra till Skolan.

Anders var också med och lämnade dem såhär första gången, men sen körde han till jobb. Jag stannade kvar hela tiden 9-11. De klarade sig utmärkt, men jag hade ju sagt att jag skulle stanna och så ville jag gärna vara med lite o se hur det gick till.

De ska dit lika länge imorgon, men då lämnar jag dem där och går en promenad eller nått och hämtar dem sen igen vid 11. På onsdag ska de äta i matsalen också. Spännande.

Det kändes tryggt och bra med personalen där och barnen verkade känna sig ganska hemma där direkt, även om det var lite smånervöst o spännande i början för dem. Verkade bra helt enkelt. De kunde ta barnen bra och både klassföreståndaren och fritidspedagogen hade stor erfarenhet och var trygga i sina roller liksom. Blir nog finfint det där.