Julen

Ja, så har det varit jul igen. Det var en lyckad jul! Vi var 12 personer här hemma och hade det bra helt enligt traditionerna. Några förändringar i traditionen gjorde vi, och de var lyckade, tycker jag:

Vi dukade upp julmaten i köket istället för inne i matsalen. Mycket enklare med på- och avdukning och inte spelade det någon roll att man fick gå några steg längre för att hämta mat när man åt.

Jag dukade kaffet framför TVn med våra vanliga muggar istället för den ärvda servisen med guldkant. Det blev tillräckligt trångt på soffbordet utan kaffefat, och ibland får man balansera guldkanterna mot möjligheten att diska i maskinen. Vi hade iallafall guldkanter på mattallrikarna, gröttallrikarna och Irish Coffee-glasen :-) De står allihop också mycket riktigt i köket fortfarande och väntar på att bli handdiskade....

Vi körde julklappsutdelningen nästan direkt efter Kalle istället för att tvinga i oss gröt där emellan. Ingen är ju ändå hungrig precis efter kaffe o kakor framför TVn. Vi dansade bara runt granen först för att röra lite på oss.
Denna nyordning gjorde också att vi inte blandade in julgodiset o groggarna i julklappsutdelningen, så då blev det lite mindre kaosigt. Barnen hann inte bli så värst övertrötta heller. Lite kaosigt blev det ju förståss, det kommer man ju inte ifrån...

Alla fick bra julklappar och inte så många onödiga prylar, tyckte jag.

Kvällen avslutades, efter gröten, med att Stefan fick tag i Anders gamla gitarr och mys-allsången i sofforna som följde på det var nästan omöjlig att få stopp på :-) Barnen somnade av efter hand och gästerna kom inte iväg hemåt förrän vid halv 2 på natten. Jag tror att det är rekord för julafton.

Sen har två riktigt slöa dagar följt efter julafton. Barnen har lullat omkring i nattlinne hela dagarna och jag har läst ut hela "Män som hatar kvinnor". Nästan som mina jullov förr i tiden med Tolkien, King, eller Jean M Auel :-)

Idag har vi alla duschat, Anders har satt i ett nytt källarfönster och jag och de stora flickorna ska strax iväg till frisören, så nu börjar livet rulla på igen :-)

Ny Husvagn!

Ja, nu är det klart!
Vi lämnade barnen hos Farmor o Farfar och körde iväg själva för att titta en gång till och vela färdigt, och sen skrev vi på om att köpa en Knaus Sport 500 QDK 2008 års modell med trevåningssäng.

Här finns några bilder på en likadan fast med tvåvåningssäng, om ni vill se.

Just vår vagn kan jag inte visa några bilder på, för den är inte tillverkad än! Den kommer i maj-juni någon gång. Vi håller tummarna för att vi ska ha den till midsommar åtminstonne. Gärna tidigare än så förståss, men till midsommar behöver vi den ju.

Husvagnshandlaren vi var hos har en Eifeland (nästan samma som Knaus, men lite "smäckigare" känsla och detaljskillnader. Görs i samma fabrik) med trevåningssäng och den planlösningen som vi efter en del funderande kommit fram till att vi inte ville ha. En visningsvagn 2007 års modell. Vårt gamla förtält passar till den, det gör det inte till den nya vagnen.

Förra gången vi var där, så valde vi bort den. Nu började A fundera allvarligt på den igen. Vi gick ut o in ur vagnarna och klurade o funderade. Visningsvagnen var 19 000 billigare än den fabriksnya och köper man den behöver man inte oroa sig över förseningar i produktionen, utan kan hämta den när man vill. Till påsk t ex.

Till sist bestämde vi (jag) oss för att vi skulle ta den nya.

Jag är övertygad om att jag skulle gräma mig över att köket inte är lika bra, att kylskåpet sitter nere vid golvet och andra sådana saker om vi nu först bestämt oss för den nya vagnen, och sen ändrat oss till den billigare, men något sämre.

Hade vi däremot bestämt oss för den på en gång, eller om jag inte hade känt så påtagligt att den andra vagnen "kändes bättre" så hade det varit en annan sak. 19 000 är ju inte småskrammel precis, och den billiga vagnen var ju inte dålig egentligen. Bara inte riktigt lika bra som den andra.

Men när vi nu gör en så stor investering i en husvagn som vi tänker oss att ha i många år, så är det dumt att snåla. Känslan var rätt och då går jag på det!

Fast, jag tror Anders hängde upp sig lite på de där pengarna. Han påstår att jag är skyldig honom 19 000 nu ;-) Men tanken är ju att vi ska låna en del pengar till detta på huset, och jag kan ju tycka att det inte känns som så stor skillnad på att lägga till 100 000 eller 119 000 (eller vad det nu blir för siffror) på huslånet. Och så är min lön faktiskt högre än hans....

Nåja, summan av kardemumman är ju iallafall att jag fick som jag ville, och han hamnar i den positionen att så fort det är något som krånglar eller så, så kan han säga "Vi skulle tagit Eifelanden istället" Så det är ju litegrann win-win, eller? Speciellt om den blir mycket försenad...

Det blev bara husvagnssnack idag visst. Tänkte egentligen berätta lite om julfest med dagis och julbord med jobb som jag var på igår, men nu blev det inte så.

Några ord

Jag känner mig hyfsat bra nu.
Trivs på jobbet.
Det är bara lite mycket med allting nu i december.
Så då blir det inte så mycket skrivet.
Trots att det finns massor som jag skulle kunna skriva om.
Men bloggen är till för att skriva för att det är kul.
Det ska inte bli stress o press o dåligt samvete av den.

Det är inget allvarligt bakom att jag inte skriver så mycket alltså :-)

Hänt i helgen

I fredags var Thea och jag allra högst uppe i Turning Torso :-) Där var fint.
Vi hade blivit inbjudna för att kolla in och tycka till om Me&I:s kommande vårkollektion.
Gissa om jag längtar efter vår och sommar nu.......

Thea var rätt duktig, men hon tyckte att det blev lite för trist när man bara skulle vara tyst och lyssna på vad tanterna sa, och sen tyckte hon nog att jag brydde mig för mycket om kläderna och för lite om henne ett tag mot slutet. Det hade varit mycket lättare att koncentrera sig på kläderna och även utsikten om inte hon varit med. Hon var överallt hela tiden och var antingen på rymmen eller gjorde något hyss eller båda delarna. Pust!

I lördags var vi på "Decemberkaos" hos en kompisfamilj. Jättetrevligt. Våra barn höll full fart tills klockan var 12. Då sov alla andra barn. Jag trodde att klockan var typ 10, men när sanningen gick upp för oss, så packade vi ihop och åkte hem.

I söndags var det traditionsenligt adventskaffe med genomgång av julmatslistor. Jag lyckades sno ihop en plåt med lussekatter minsann. Jag hade köpt hem alla ingredienser utom smör upptäckte jag. Men det gick faktiskt utmärkt med rapsolja istället :-) De blev lite degiga, men det var nog mest för att de skulle stått inne lite längre.

Sista riktiga visningen för säsongen ska jag ha imorgon.

Jag ordnade 5 julklappar på lunchen idag :-)

Nu ska jag sätta mig i TV-soffan hos A en stund innan det är dax för sängen.

Rättelse!

Barnens Farmor påpekade idag att jag hade räknat fel i mitt senaste inlägg! 5+5 blir ju 10 och inte 8 som jag skrev....

Det skulle alltså stått att vi går bra ihop alla 10!

Bra med uppmärksamma läsare. Var det ingen annan som märkte det?

Inget speciellt

Egentligen har jag inget speciellt att skriva, men jag tyckte att det var dax ändå att skriva lite...

Har ni sett min coola lista över var folk som kommer hit kommer ifrån? Här till vänster? Kul att se att det är folk lite varstans ifrån som hittar hit :-)

Själv snodde jag den där grejen på Mies blogg Absolut Guldkant som jag gärna läser. Eller, ja, snodde gjorde jag ju inte. Hon har ju sin kvar och den är helt gratis att bara klicka på och hämta hem till sin egen blogg :-)

För övrigt hade vi en kompisfamilj här på middag i lördags. De har också tre flickor. Ett par tvillingar som är 10 mån yngre än våra tvillingar och en enling som är ett halvår äldre än vår enling. Parmiddagar blir inte riktigt samma sak när det är 4 vuxna och 6 barn kan jag säga..... Men trevligt var det förståss :-) Och det märks också att det ändå blir lugnare och lättare med åren liksom. Snart kan vi kanske t o m sätta barnen i köket så vi vuxna får lite lugn o ro och prata ;-) Eller.... kanske blir det vi vuxna som får sitta där förresten, vi är ju inte lika många...
Nåja, som vanligt så tänkte jag att vi borde träffas oftare. Vi går bra ihop alla 8 tycker jag.
En lustig detalj är att deras tvillingflickor är lika olika i tempo och sätt som våra. Så har det varit hela tiden och det blir faktiskt mer o mer tydligt tycker jag. Elin och Hilda är varken stilla eller tysta en minut i sträck och Hanna och Oliva sitter lugnt och tittar på och lyssnar. hihi. (Jaja, jag överdrev väl liite då...)
Faktiskt var det så att när de skulle hem, och mamman i familjen skulle säga till Hilda för ungefär 17:e gången att gå ut i hallen o ta på jackan, så visade det sig att det var Elin, och inte Hilda som virvlade förbi. Ljushåriga är de båda två och virvlar på samma sätt :-)

Idag tog jag cykel + tåg till jobbet. Det blir inte så ofta som jag skulle önska. Det var över en vecka sedan sist. Fast å andra sidan tänkte jag göra det imorgon också. Jag fick lite extra inspiration för det idag, för jag klarade att cykla upp för hela backen på hemvägen :-D Det har jag nog inte gjort sedan före barnen! Det är alltså en riktigt rejält brant o lång backe, så det kändes ordentligt i benen och kändes riktigt skönt att jag klarade det :-)

Hihi, och så trodde jag att jag inte hade något att skriva om! Som det kan gå :-)

Demonstrationsdag med oväntat slut

Igårkväll fick jag ett mail från en vän som berättade att det skulle anordnas en demonstration mot kommunens sparplaner för barnomsorg o skola idag.

Först tänkte jag att nej, såntdär håller ju inte jag på med. Jag har ju aldrig varit med i någon demonstration. Men efterhand under kvällen och under dagen idag så blev jag mer och mer övertygad om att jag faktiskt skulle hämta barnen lite tidigare och ta dem med på demonstration. Anders kom nyss hem från Polen (nu ikväll alltså), så han kunde ju inte vara med då, klockan 4.

Så, taggad till tänderna att visa de där kommungubbarna att det är viktigare att ta väl hand om kommunens barn än att räknas som lågskattekommun körde jag tidigare från jobb (fast inte riktigt så tidigt som jag hade tänkt), tog på mig skidstället (Det är KALLT i Skåne idag) och hämtade Thea.

Hon var inte överdrivet intresserad av att gå och demonstrera, men tillslut hade jag iallafall lyckats få på henne overall mm. Då höll jag på att smälta bort. Skidkläder är till för att bäras utomhus. Sen skulle vi in i bilen och snabbt iväg till H&Es skola.

Men då kom Thea på att hon var kissig. Suck! Bara att gå in i huset, skala av alla kläder, upp o kissa och på med kläderna igen.
Äntligen iväg till skolan. Inte speciellt tidigt. Nästan lite sent, faktiskt.
Framme på skolan ville T stanna i bilen när jag hämtade de andra. Ja, det lät ju bra för då går det kanske lite snabbare.
Men, inget kan ju gå speciellt snabbt med de där två damerna. Jag hann smälta bort en gång till.
Under tiden har Thea somnat i bilen, så när vi skulle ur bilen igen på konsums parkering, så ville hon förståss inte ut alls. Tillslut var vi då ändå på väg till torget.

Det stod i mailet att demonstrationen skulle börja kl 16 "...och efter cirka 30 minuter promenerar vi tillsammans till Komunhuset..."
Därför kändes det inte jätteviktigt att vara där precis kl 16, så det hade jag egentligen aldrig räknat med. Dessutom vet man ju att sånnadär saker alltid blir lite försenade (hur man nu kan veta det om man aldrig varit på demonstration förut).

Men när vi kom dit var klockan 16:35 och på torget stod en ensam vilsen människa. OK, tänkte jag, de har gått, men vi hinner kanske ikapp. Så, jag släpar iväg barnen mot Kommunhuset.

Halvvägs dit möter vi en ström av barn, vuxna och barnvagnar! Vi har alltså missat alltihop!

Jag blev så himla besviken.
De såg så glada ut de som kom gående och pratade glatt med varandra, och jag var så ur balans efter all stress som bara lett till fiasko, så jag kom mig inte för att fråga någon hur det hade gått eller så.
Vi bara vände och följde med strömmen tillbaks till konsum.

Där fick barnen stanna på (eller kring) en bänk ute vid förbutiken medan jag gick in för att handla det viktigaste. Jag kände att jag inte skulle fixa att ha dem med i affären.
Vi behövde också något att tröstäta på, tyckte jag, så jag köpte vars en pepparkaksglass (GB-Sandwich). De är väldigt goda och gick hem hos oss alla.
Sen körde vi hem och åt kvällsmat och gjorde allt det där som man gör på kvällarna.

Hur ska jag nu kunna berätta på jobbet imorgon att vi MISSADE demonstrationen!?! Jag som pratat om det hela dan idag....

Nåja, det löser sig väl :-)

Första snön!

I natt kom den, minsann.

Elin fick bråttombråttom ut efter frukost och gjorde en snöboll som hon slängde på huset. Sen fick hon gå in igen och leta upp vantar :-)

Nu har Hanna också kommit ut. Thea sitter kvar vid frukostbordet och är inte speciellt intresserad av att gå ut i snön. Hon stannar hellre inne och ser till att hennes Pappa inte har så tråkigt när han läser tidningen...

Själv ska jag strax åka till jobbet. Jag lyckades nämligen glömma farsdagspresenten till min pappa där igår. "Det man inte har i huvudet får man ha i benen" som min käcka mamma brukar säga....
Jag ska också handla lite mat o sånt till helgen. Bäst jag kommer iväg nu då.

Världen är full av goda människor!

Eller, iallafall "min" Pågatågstation :-)

Jag cyklade till tåget idag. Hade god tid på mig för cyklingen, så jag fick vänta en stund när jag kom fram. Då satte jag mig i väntkuren och spelade QuadraPop på min röda telefon. Det är rätt kul faktiskt, och man skärmar av omvärlden när man spelat en stund. Plötsligt kom tåget, så jag flög upp och ombord. Just när tåget började gå så inser jag att jag lämnat mina stora, varma, goa, mjuka Goretexhandskar på bänken i väntkuren :-(

Inget att göra åt det just då, mer än att gräma sig lite. Det gjorde jag lite då och då under dagen. När jag kom tillbaks med tåget igen, så tänkte jag att jag måste ju ändå gå över till den andra perrongen igen o kolla om de ligger kvar. Döm om min förvåning när de verkligen låg kvar precis där jag lämnat dem!

Det finns hopp för mänskligheten!

Stolt mamma!

Eftersom det är höstlov denna veckan, så gör de lite kul saker på fritis när det nu inte är någon skola. Idag var det stor tournering i 4 i rad för hela Bäckabo. Bäckabo består av klasserna FD, som Hanna o Elin går i, 1D och 2D. Vet ni vem som vann hela rubbet?

Jo, MIN HANNA!

Hon slog alla nollorna, alla ettorna och alla tvåorna :-)

Hon vann en stor chokladpengsmedalj. Den är verkligen jättestor. 10 cm i diameter.

Som hon lös av stolthet när jag kom hem. Sen ville hon förståss spela en match mot mig på vårt 4 i rad-spel. Så vad gjorde den stolta mamman då? Lät dottern fortsätta att vara vinnare? Nänä, jag tog givetvis ner henne på jorden igen... Inte kan man väl tillåta sig att förlora mot en 6-åring heller? Kanske var det lite elakt av mig?

Lite om veckan o helgen

Min första hela vecka på jobbet har jag jobbat mina 30 timmar och varenda en av dem har varit fakturerbar :-)
Det känns riktigt bra faktiskt. Jag kom visst ihåg mer än jag trodde att jag skulle göra och lyckades till och med med några riktigt kluriga saker också :-)

Nästa vecka ska jag ut och jobba hos kund onsdag o torsdag minsann. Känns också kul. En kund som jag varit hos förut, när de var kund till den firman jag jobbade för då. Men det var ju några år sen...

Igår fyllde mamma år, så vi var där på kalas idag. Igår kväll tog jag äntligen tag i att ordna present till henne. Ungefär 20 över 7 gick jag in på Center Syd och hade alltså ca 40 min på mig innan alla affärerna stängde. Man jobbar ju bäst med lite press...

Jag hade en liten idé i bakhuvudet om att barnen o jag skulle pyssla ihop några öronclips till henne, för det var det enda hon önskade sig, och det brukar vara så svårt att hitta några som är bra. Efter en stunds botaniserande på Panduro Hobby så kom jag ut med en påse med 5 par "öronclipsbaksidor" (hette helt säkert något annat, men vet inte vad), Såndär lera som man bakar i ugnen i många färger, ganska stora glaspärlor i många färger, pyttesmå glittriga plastpärlor också i många färger, några väl utvalda blå stora fyrkantiga och platta glaspärlor och stora runda snäckskalsbitar i grön ton.

Detta pysslade barnen o jag ihop 5 par clips i helt unik design :-)
Barnen gjorde stommar i lera som de tryckte fast pärlor i och gräddade i ugnen. Pärlorna satt förvånansvärt bra fast efteråt. Sedan limmade vi fast baksidorna med limpistol. De satt däremot förvånansvärt dåligt.... menmen, man kan ju inte få allt...
Jag skippade leran och gjorde ett par av de blå glaspärlorna och ett par av snäckskalscirklarna. Tyvärr var det ett hål borrat i varje snäckskal (för de var väl tänkta att göra halsband av antar jag) så jag limmade fast en av barnens gröna glaspärlor för att dölja hålet.

Alltihop blev faktiskt riktigt bra, om jag får säga det själv :-)

Sedan hann vi åka o kolla på husvagnar innan vi åkte till Mamma o Pappa.

Detta var egentligen mer än vad jag orkade med efter en veckas jobb märkte jag. Kände mig jättetrött och överkänslig mot barnen :-(

Hoppas det blir lugnare imorgon, trots tvätt, städ, klädleverans och me&i-träff.....

Working girl!

Nu har jag alltså jobbat 2 dagar på mitt nya jobb.

Det går bra änsålänge. Trevliga arbetskamrater har jag fått och fin ny Hp-laptop med en fantastisk samsonite-väska till och så en ny röd mobiltelefon. Fast, telefonen är en sony ericsson... Jag har ju alltid haft Nokia förut.... Menmen, man vänjer sig väl så småningom :-)

Själva jobbet har jag väl inte kommit igång riktigt med än. Mest bara kollat runt lite och fått mig ett gäng "Ja, just det, SÅ var det ja" Det var ju några år sen jag jobbade med BaanIV. Det är en ny version nu, som visst heter LN istället, men mycket är sig väldigt likt, tycker jag.

Skönt att börja med en tvådagarsvecka! Jag är supertrött av alla nya intryck o sånt. Ungefär som barnen när de började dagis.

På måndag blir det nog lite mer "på riktigt". Då är den andre "toolsaren" Håkan tillbaks från Stockholm, och vi kan ha en ordentlig genomgång på tools-nivå.

Det där med tools är det väl bara folk som är insatta i Baan-världen som vet vad det är, kan jag tänka mig. Men det är iallafall det som jag ska jobba med. Innefattar att göra anpassningar o sånt t ex. Sånt som handlar om själva systemet, hur det fungerar o så. Typ.

Nu ska jag ta o hämta hem H&E från Kevin!

Olika dagar

Igår gjorde jag i princip nada.

Diskmaskinen var full av diskad disk och diskbänken lika full av odiskad disk. Tvättkorgarna var fulla med ren tvätt som borde sorteras och tvättstugan, badrumsgolvet och barnens rum var fullt med tvätt som borde tvättas. Alla golv behövdes dammsugas och badrummet städas. Bara för att nämna några saker....

Inget av det gjorde jag något åt igår. Jag fixade frukost till mig o barnen och ordnade iväg barnen till buss o dagis. När jag kom hem satte jag mig här o klickade lite, utan att göra något vettigt och sen gick jag upp o lade mig för att vila en stund för jag var så trött. Somnade och vaknade inte förrän klockan var över 12!
Åt lite mat, gick min runda, hämtade ett paket på Preem med min nya ljuvliga Lurv-jacka. Sen hämtade jag barnen, och så for vi iväg till badet.

Hanna o Elin fixade hur bra som hellst att sitta i cafeterian och äta korv och rita medan Thea o jag var på plask-o-lek. Sen när det var deras tur så fick de en femma till skåpet och så klarade de ombytning o dusch själva :-) De blev bara liite sena. Ombytningen efteråt tog ganska lång tid och Thea var ganska heltrött på cafeterian när de väl var klara, men de klarade det! De är visst stora flickor nu :-)

När vi kom hem verkade alla vara riktigt trötta o jobbiga. De pratade lite med sin pappa över Skype, men de var så stirriga allihop så det var nog ingen som fick speciellt mycket ut av det är jag rädd. Jag fick i dem vars en macka, och sen var det marsch i säng! Elin brast i gråt för hon ville _inte_ gå och lägga sig. Hon var ju så piiiiiiigg. Fast hela hon utstrålade verkligen trötthet, så det kunde nästan varit komiskt att se o höra henne, om jag inte själv hade varit så trött o irriterad. Jag tror att de allihop somnade före 8.

Jag var inte speciellt nöjd med den dagen kan jag säga. Lurven o badet var bra, men det var allt.

---

Idag däremot så lyckades jag fixa nästan allt som jag skrev här ovanför, utom städningen av badrummet. Dessutom gick jag min runda, handlade lite, hämtade H&E och hann i tid till Theas danslek, även om det blev lite stressigt när jag var hem om och bytte barn i bilen :-)

Farmor o Farfar hade hämtat Thea och passade de stora barnen medan Thea o jag dansade o lekte, och sen åt de också kvällsmat här. Igår hade jag inte orkat tänka tanken att ha någon annan än barnen här hemma, men idag var det absolut inget problem.

Så olika det kan vara!
Lite trött o gnälligt var det vid läggningen idag med, förståss, men vi kom igenom det ändå.

Hanna hade slagit munnen på fritidsgympan idag, så det blödde från underläppen, överläppen och tandköttet precis ovanför den högra framtanden. Det hade gått över nästan helt när T o jag kom hem igen, men det är lite otrevligt när tänderna är inblandade. Den känns inte lös iallafall.
Men jag ska nog ändå ringa tandläkaren imorgon, för säkerhets skull.

Härlig höst!

Idag har det verkligen varit en härlig höstdag :-)
Hög kall luft och strålande sol för det mesta.

Barnen och jag körde till deras Mormor o Morfar i förmiddags och åt lunch där. Sen gick vi en promenad. Barnen "fastnade" vid ett murket gammalt träd som legat länge i en hästhage inte långt från Mormor o Morfars hus. Trädet förvandlades snabbt till en rymdraket och de hade så kul där. Mormor o jag stod o tittade på dem en stund medan vi funderade på vilken väg vi skulle ta hem för att fika (närmsta vägen, någon längre väg eller samma som vi kom dit kanske....). Tillslut bestämde vi oss för att det var synd att tjata bort dem därifrån för att gå hem o fika när de nu hade så roligt och när det nu var så härligt väder. Istället gick Mormor och ordnade en fikakorg medan jag lade mig i gräset och njöt av solen... eller, jag menar: medan jag passade barnen ;-) Det är verkligen skönt att de är så stora så de kan leka utan att man måste passa dem hela tiden.

Skönt var det också att sitta på en filt där i solen med kaffe o bullar!

Lite senare körde vi vidare till ett par kompisar som har en pojke som är jämngammal med H&E och en flicka som är lika gammal som T. Jag skulle lämna en laddning med meandi-kläder och då blev vi bjudna på lasagne där :-) Väldigt trevligt!
Klockan blev över 10 innan vi var hemma, och nu när jag tänker på det såhär efteråt så var det faktiskt förvånansvärt lite gnäll på barnen både när vi skulle åka därifrån och när vi kom hem. Jag måste berömma dem för det när de vaknar imorgon!

Men, nu är det nog dax att natta mig med.

Microfiber haleluja!

I helgen som gick testade jag min microfiberduk som jag köpte för ett tag sedan. Först i lördags till att damma med. Det gick utmärkt. Sen började jag torka av både det ena och det andra med den där trasan, och allt blev så rent o fint :-)
Jag fick dock avbryta ganska snart, eftersom vi skulle ha gäster. Jag tror att de uppskattade att jag ägnade mig åt matlagning ett tag där istället, och att jag sedan var lite social istället för att städa.....
Men, i söndags fortsatte jag. Jag torkade av nästan alla skåpsluckor i köket. Det var lääängesen det blev gjort kan jag säga. Jag har fortsatt lite då och då under veckan. Även lite på väggar och möbler. Den funkar verkligen väldigt bra!

Idag hörde jag på radion att det skulle bli frost i natt. Så jag plockade äpplena från trädet på baksidan och fyllde tre papperskassar! Resten lät jag vara kvar...
(Äpplena på det lilla trädet på framsidan får helt enkelt hoppas på att det inte blir så mycket frost. Man kan inte orka med allt. Förra hösten tog jag inte in några äpplen alls. Jag mår betydligt bättre nu än då!)
I en av kassarna lade jag bara de riktigt bra äpplena, som går att lagra i källaren. I de andra två lade jag mer eller mindre skadade äpplen.

De två senare kassarna står kvar i hallen, men "Finäpplena" sköljde jag och tvättade med microfiberduken. Jag ville ha bort allt snigelbajs och alla alger innan jag lagrade dem. De blev genast rena och otroligt blanka o fina! Nästan löjligt blanka faktiskt. Sen torkade jag dessutom av dem med en torr handduk, så de var helt torra o fina när jag bar ner dem i källaren.

Ugnen tog jag också tag i idag! Under de tio (10) år vi har bott här tror jag att jag städat ur ugnen ungefär en (1) gång förut. Den har helt enkelt hamnat i gruppen "sånt som inte är helt nödvändigt att göra" tillsammans med t ex fönsterputsning och gardinbyten.

Jag smorde in insidan med såpa och värmde ugnen till drygt 100 grader, lät den svalna och torkade ur den (som jag läste på såpaflaskan att man skulle göra).
Tre gånger gjorde jag detta.
Kanske tog jag för lite såpa?
Jag tog iallafall mer varje gång...
Lite renare blev den också varje gång, men inte tillfredställande ren.
Trots microfibrer.
Speciellt inte rutan i ugnsluckan.
Tillslut gav jag upp microfibrerna och tog till makrofibrer istället.
Dvs Svinto.
Då försvann prickarna på rutan liite snabbare iallafall.
Men, de är inte helt borta riktigt än.
Jag var tvungen att vila mina stackars utmattade armmuskler en stund här vid datorn
Nu ska jag strax på det igen.

Som jag sagt förut: Det är ingen slump att mina barn är envisa.....

Jajaja

Jag vet att det är typ 100 år sedan jag skrev något här.
Men eftersom det är min blogg och jag gör som jag vill i den, så behöver jag inte förklara mig eller ha dåligt samvete för det :-)

Det har varit både upp och ner den senaste tiden, men det ska jag inte gräva ner mig i nu, utan nu konstaterar jag att det just nu är en hel del upp.

Nästa torsdag börjar jag på mitt nya jobb!

Några gamla kollegor startade egen konsultfirma för några år sedan. De har frågat mig förut om jag är intresserad av att jobba för dem, men då valde jag att jobba för norrmännen o danskarna på Multiplus istället. Nyligen ringde de mig igen i samma ärende. Det känns bra för självförtroendet och självkänslan att någon ringer och tycker att man är så bra på det man gör så de vill att man ska börja jobba hos dem. Speciellt när man haft en lite kass period i livet.

Det visade sig att de öppnat kontor i Stan på ett ställe som ligger på rimligt gångavstånd från Stationen samtidigt som det är hemskt smidigt att komma dit med bil. Jag var dit och pratade med dem och sen hem o klura på vad det egentligen är jag vill med mitt liv. Fast egentligen var det inte mycket att tveka på faktiskt. Jag känner mig färdig med att gå här hemma o vara sjukskriven och jag börjar ana mitt "gamla jag" där inne under deppet. Kändes helt enkelt som precis rätt tid för att börja ett nytt jobb :-) Perfekt timing!

Jag kommer att börja på 75%. Det är ju bra att ta det liite lugnt i början iallafall efter sjukskrivningen. Dessutom vill jag ju inte släppa taget om me&i!

För övrigt trivs de stora barnen bra i skolan och Thea har inga problem att gå på dagis utan dem. Anders är för tillfället i Kina på bissniss-tripp, men kommer hem igen dagen innan jag börjar jobba och nu ska jag gå och lägga mig!

Lovely

Idag har jag varit på kickoff med Meandi.

Utan att avslöja för mycket kan jag bara säga att den nya höstkollektionen är heeelt lovely!

Jag vill ha min provkollektion här NU! Men, den kommer väl med posten på måndag eller tisdag, typ. *längta*

Lite av varje

Nu har vi alltså varit hemma och skrotat några dagar. Har inte fått gjort så värst mycket precis. A har pysslat nere i källaren med rör och grejor till solfångare och panna. Ett antal timmar har gått åt till det.

Själv har jag mest ägnat mig åt matlagning som vanligt... däremellan har jag inte haft tillräckligt med energi för att få gjort något värst vettigt tycker jag. Men jag känner mig ändå fortfarande bättre nu än när jag mådde som sämst :-)

Jag har kommit på mig själv med att intressera mig för saker igen! Jag gick och funderade över vad alla blommor o växter heter när jag var ute på promenad häromdagen t ex. Jag kunde ganska många (Eller, hade svar på iallafall. Jag hade ju inget facit, så jag vet inte om det var rätt...) och framförallt kände jag mig nyfiken på vad de andra heter. Inte så nyfiken så jag plockade med mig hem och kollade upp, men om jag haft en flora med mig ut, så hade jag nog kollat upp en hel del av dem.

Igår var det ettårskalas för barnens nästkusin Anton. Det var i Höllviken, så vi tog med oss husvagnen och ställde den på campingen i Falsterbo, så fick vi 10 minuters "hemresa" efter festen istället för 45. Praktiskt med husvagn! (Har jag sagt det förut?) Blev som en liten minisemester också. Ett trevligt kalas och de lyckades pricka in bra väder också. Thea och Saga (den andra nästkusinen på den sidan av släkten, snart 3) fann snabbt varandra som vanligt och lekte och lekte :-)

Idag var vi bara hem med husvagnen för att sedan köra o äta på kinarestaurangen i Kävlinge och sedan handla mat, så vi var inte hemma förrän klockan var över 3 på eftermiddagen. Och jag var såå trött. Men, trots det så lyckades jag få gjort några saker: Byta lakan till barnen och tvätta lakanen i husvagnen (fast, de ligger visst kvar i tvättmaskinen....) Thea var över o lekte med Nils här bredvid en stund, och sen var Nils här en liten stund också. Och sen fick jag äntligen tummen loss och bjöd hem honom, hans mamma Yadi och lillebror Frank på lunch imorgon.

Det där sista har jag tänkt göra så länge utan att det blivit av. Jag vet att pappan i familjen jobbar mycket och hon har inget körkort och sitter bara där hemma hela dagarna, i princip, så då kunde det ju vara trevligt med lite omväxling i vardagen. Så slipper hon laga lunch den dagen, och det är ju inte så mycket jobbigare för mig att laga spagetti o köttfärssås till 2 pers extra (Frank är bara 6 mån, så han räknas inte i matsammanhang) och dessutom är det roligare än att bara laga till familjen, tycker jag. Dessutom är jag tvungen att röja upp lite hjälpligt här hemma också om vi ska ha folk här, så då blir det gjort också :-)

Efter 2 veckor i husvagn

Så är vi nu hemma igen.
Jag har just satt igång tvättmaskinen och tänkte att jag kanske hinner skriva lite här innan jag ordnar lunch.

Först åkte vi till Askims camping i Göteborg.
Vi lärde oss att det uttalas "Aschim"
Regnigt var det där.
Vi gick på Universeum med Farbror Stefan.
Två nätter stannade vi där
(Inte på Universeum, utan på campingen)
Sen körde vi till solen i Karlstad :-)
Fikade på Erik o Julias balkong.
Jättefint.
Hennes mage är stor nu och hon går o väntar på att tvillingarna ska komma ut...
Jag minns hur det var....
Lite längre än planerat stannade vi där och småpratade i solen.
Middag på "Gyllene Måsen" i Örebro.
Sedan hade vi bara ett kort tanknings-stopp.... minns inte var.
För övrigt sträck-körde vi (=Anders körde, vi andra bara åkte) hela vägen till Öregrund.
Halv 12 på natten var vi framme.
Barnen var vakna.
De fick roa sig med tedrickning med Mormor o Morfar i Ladan medan A och jag körde ner husvagnen för den lilla gräsvägen.
Det betyder att A körde och jag gick/sprang precis efter och tittade efter så vagnen gick fritt.
Det gick bra.
Sedan var vi där i Öregrund i en dryg vecka.
Det är fint där.
Jag hade kunnat skriva massor om hur det var och vad vi gjorde, men det blir för mycket känner jag nu.
Efter Öregrund körde vi till Vadstena.
Där var vi 2 nätter.
Anders släktforskade en dag.
Vi åkte sightseeing-tåg inne i stan.
Igår körde vi hem.
Skönt att vara hemma!
Men det var en bra semester.
Jag känner att jag är bättre nu än vad jag var förra sommaren.
Det gjorde mig inget att så mycket av semestertiden går åt till mat och allt för- och efterarbete som hör till.
Jag tyckte det var trevligt att göra det.
Speciellt när jag gjorde det tillsammans med Mamma när vi var i Öregrund.

Men, nu är det bestämt dax för lite matfixning igen, tror jag....

Stugan o tänder o sånt

Nu har minsann sommaren kommit tillbaka :-)

Det regnade rejält när vi kom ner till Stugan i torsdags. Det var riktigt blött där. När vi skulle köra in med husvagnen på tomten, så gick det hål på gräset och hjulen bara snurrade.

Jag kan meddela att foppatofflor inte är att rekommendera som fotbeklädnad när man springer runt i vattenpölar i ösregn och försöker få fart på ett slirande husvagnsekipage...

Anders byggde en ny väg av betongplattor (Ibland får man faktiskt användning av bra-att-ha-saker som betongplattor som inte blivit någon uteplats) så sen kom vi in på tomten.

Vi hade det ganska mysigt i Stugan trots regnet. Det slutade ungefär kl 3 på eftermiddagen i fredags. Då hade jag just dragit på mig regnställ och stövlar för att gå en lång promenad. Ganska snart knöt jag jackan runt midjan, men byxorna lät jag vara på.

Mitt regnställ ser ut att vara ett sånt som andas, men det verkar inte som det är det. Efter 1½ timmes promenad var mina jeans genomsvettiga!

I torsdags kväll tappade Elin sin övre vänstra framtand. Hon lade den i ett glas med vatten och så ställde vi det i ett skåp i husvagnen. Tyvärr visade det sig på morgonen att tandfén inte kan hitta tänder som finns i skåp (eller så glömde den usla mamman bort tanden när barnen äntligen somnat...) Nästa kväll fick glaset stå lite mer synligt, så då hittade tandfén den :-)

Lördag kväll tappade Hanna sin högra nedre kalastand. Den fastnade i en klubba, och hon höll på att äta upp den. Fast när hon inte kunde bita sönder den, så förstod hon att det var tanden, och inte en bit av klubban! Hon ställde sitt glas på spiselkransen i Stugan, och det hade tandfén inga problem att hitta.

Och så i morse vaknade Hanna redan strax efter 7 och visade att hon tappat sin vänstra övre framtand hon med. När hon vaknade så hade hon den i kinden! Den var ganska nära att åka ner i magen den med alltså. Hon har haft den med sig överallt hela dagen och lagt den på olika bra ställen, ända tills hon inte hittade den. Helt borta. Mindre katastrof såklart. Men så kom hon med den briljanta idén: "Tandfén kanske hittar den, så kanske får vi leta efter en guldpeng imorgon istället"
Hihi, ja, vem vet. Hon har iallafall haft mycket jobb den sista tiden....

Dukar

Något som jag kommit fram till att jag måste göra för att må bra är att få saker gjorda. Det är jag inte så bra på, så jag får öva...

Idag har jag fått en sak gjort som jag är lite stolt över: Jag har sytt två dukar! Inga avancerade dukar alls, men de är iallafall gjorda. Det är mycket bättre än planer på avancerade dukar som aldrig kommer att bli gjorda. Eller hur?

På verandan i Stugan står ett långt bord. Det har stått där i ... många år. Men där finns ingen duk som räcker över hela bordet. Det stör mig varenda gång vi är där. Ändå har det inte dykt upp någon passande duk där. Det gör ju inte det av sig självt. Någon måste få det gjort. Någon visade sig plötsligt vara JAG. Det hade nog ingen trott va?

Innan vi åkte hem därifrån sist, så mätte vi längden på bordet. 2:18. OK, lagom att köpa 2,5 meter tyg och fålla kortsidorna. Visst blir det snyggast om man fållar runt hela, men nu handlar det inte om de små detaljerna, utan att få det gjort.

Inte så långt efter att vi kommit hem så var jag in på Jysk och kollade på deras tyger. Där hittade jag ett förvånansvärt snyggt och billigt tyg i femmetersförpackning. Blåa blomslingor på vit botten. Fantastiskt. Det räcker ju till två dukar. Oerhört praktiskt, eftersom det inte finns någon tvättmaskin i Stugan. Man måste alltså ta hem och tvätta efter sig, och på detta viset så kan det ju ändå finnas en duk kvar där medan någon har den andra hemma i tvättmaskinen :-)

Sedan har tygpacken legat på soffbordet sedan dess. där har den viskat till mig på kvällarna att den borde bli omvandlad till dukar istället för att jag sitter där o tittar på TV....

Men nyss så tog jag alltså fram symaskinen (säkert flera år sen sist), tyget, sax och knappnålar. Jag rullade ut tyget, vek det på mitten och sen klippte jag. Strax därefter upptäckte jag att jag klippt i FEL veck! Tyget var givetvis fullt av veck efter att ha varit upprullat på en pappskiva och jag hade lyckats klippa i FEL veck! Så nu hade jag en för kort och en för lång tygbit.
Jag blundade och vägrade bli upprörd. Det gör ju inget om den ena är lite för lång, och den andra kanske kan räcka precis, och om den inte skulle det, så räcker den säkert till bordet där inne, för det är kortare.

Nu när jag fållat dukarna, så mätte jag igen och den korta är 2:23 ungefär, så den räcker ju iallafall över hela ytan, även om den inte hänger ner så mycket :-)

Så nu ska jag bara stryka dem och ta er dem till Stugan. Vi ska nog köra dit imorgon eftermiddag eller på torsdag tänkte vi.

Om Cilla eller Mochi t ex hade sytt de där dukarna så hade de nog fått rakare sömmar och kanske till och med fåll runtom. Men, å andra sidan så är dessa dukarna som jag fått till betydligt bättre än ingen duk, eller en duk som inte räcker hela vägen. Så det så! Så jag är nöjd och glad nu och ska gå och läsa saga för mina kära barn!

Hemma igen

Nu har jag haft en skön och givande Time-Out-helg i Helsingborg. Lagom långt bort. Lagom mycket tid för mig själv. Jag hann börja längta efter familjen innan jag kom hem :-)

Fantastiskt väder. Jag har varit mycket ute och gått på stan. Var till en simhall och simmade en km. Skönt att röra på sig ordentligt. och så har jag också suttit mycket och funderat på hotellrummet förståss. 10 sidor i ett worddokument (Comic sans MS 12pt) knappade jag ihop av mina tankar, känslor och funderingar. Jag tänker bättre om jag skriver. Tror jag iallafall.

Det var skönt att få rå om sig själv ett tag, men det är faktiskt skönt att komma hem också.

Förtydligande

Jag kommer att fundera över en del olika saker under min Time Out, men en av de sakerna som jag INTE kommer att fundera över är att lämna Anders och/eller barnen! De är det bästa jag har i mitt liv! Det känns som jag inte skulle klara mig utan dem.

På vägen hit så slog det mig att det jag skrev innan kanske kunde tolkas som något sådant, men det är det alltså INTE!

Time out

Det går upp och ner med min depression.
Just nu är depressionen upp och jag ner kan man säga.
Jag har kommit fram till att jag behöver en time out.
Några dagar med bara migsjälv.
Så jag kan fundera och grubbla över mitt liv i fred.
Utan att behöva bry mig om någon annans behov och känslor.
Bara vara ego.
Jag cyklar snart iväg till tåget.
Tåget tar mig till en stad vid havet.
Där har jag bokat hotellrum för två nätter.
Jag tar min bärbara dator med mig.
För jag tror att jag behöver skriva av mig.
Jag skriver bäst på datorn.
Det känns som jag måste skriva ner en massa känslor och tankar.
Så att jag kan försöka reda ut dem.
Jag antar att det kommer att krävas en del tårar.
Då är det skönt att kunna släppa loss dem i ensamhet.
Utan att behöva bry sig om någon annan.
Eller försöka förklara sig.

Så, nu vet ni det.

För en vecka sedan

Då var det midsommarafton.

Vi hade kört ner till Stugan med husvagnen dagen innan. Anders hade hunnit klippa det mesta av gräset innan det började regna.
Sedan sov vi vuxna ganska halvkass i husvagnen på natten. Det låter nämligen ganska mycket i en husvagn när det ösregnar...

Barnen däremot bryr sig inte om sådana petitesser. Har de väl somnat så ska det mycket till för att de ska vakna. Sist det åskade här hemma så var åskan riktigt nära och huset nästan skakade av knallarna. När den var som närmst så var det så mycket elektricitet i luften så brandvarnarna pep till när det blixtrade. Strax därefter kom dundret. Hanna vaknade faktiskt av brandvarnarna och hörde åskknallen. Anders gick in och pratade med henne, så somnade hon om igen. Men ingen av de andra vaknade. Det är ju bra att de sover gott på nätterna. Jaja, det där var ju ett stickspår som inte alls handlade om midsommar ja...

Det fortsatte ju att ösregna fram till lunch ungefär och när gästerna kom vid halvfyratiden, så hade jag dukat fika inne i stugan, men vi tvekade lite på om vi skulle flytta ut, för det började se rätt bra ut. Solen skymtade fram vid några tillfällen. Fast vi stannade inne ändå. Det var ändå lite kyligt och jag hade ju dukat redan.

Efter fikat så var det mest blå himmel och riktigt varmt o skönt i solen. Vi gick ner till stranden och alla barnen och en pappa (inte A) badade mer eller mindre. Jag tror inte att Theas baddräkt blev blöt ens, men kul hade hon där hon sprang omkring med Klara i strandkanten.
Midsommarmaten åt vi ute. Vuxna på verandan och barnen nere vid det runda bordet.

Midsommardagen var också strålande fin. Jag fixade ihop en liten sommarbuffé på resterna till lunch medan resten av folket som var kvar var nere på stranden. Det var så skönt att gå där själv och pyssla. Precis vad jag behövde. Kändes bra också när de andra kom upp och var hungriga och uppskattade maten som jag ordnat. Sånt får mig att må bra.

På eftermiddagen kom mamma o pappa ner en stund.

Nästa dag, söndag, kom barnens farmor och farfar och hälsade på oss.

På måndagen packade vi ihop och åkte hem. Det var en skön liten semester i Stugan det hela.

Om någon släkting läser det här och saknar en brasse-stol i Stugan, så kan jag berätta att Anders och Thea tillsammans lyckades bocka till den rejält, så den kommer aldrig att bli sig lik igen... tyvärr... Men, jag har inhandlat två nya brasse-stolar på ICA Maxi. De ligger i husvagnen och bara väntar på att vi ska åka ner till Stugan med dem. Kanske blir det i nästa vecka...

Resten av veckan har jag ägnat åt tvätt (Det behövs ju alltid...), shopping (En härlig typ av terapi :), massage (Det också :), simning (Blandat med en hel del sittning i minsta bassängen med Thea ZzZz) mm mm som jag inte orkar skriva om nu.

Presenter

Jag glömde ju berätta vad jag fick i present!

Jag fick 5 böcker och 4 blombuketter/arrangemang :-) Jag tycker väldigt mycket om både böcker och blommor. Fast, jag är dålig på att sköta om mina blommor nuförtiden. Det har jag helt lagt över på Anders. Så buketter och blomsterarrangemang passar ju mig perfekt :-)

Jag fick också en tårtspade, en vas och en torkvinda.

36

Ja, nu har jag fyllt år igen. Igår.

Det känns verkligen som det kommer att bli bättre att vara 36 än det var att vara 35 på det hela taget. Det måste bli bättre helt enkelt. Jag känner att det har vänt. Det blir bättre och bättre.

Hela denna helgen har varit bra :-)

Det började redan i torsdags med att jag fick en "uppenbarelse": Jag mår dåligt för att jag skjuter upp allting till ett obestämt "sen" och så har jag gjort i hela mitt liv. Så ligger allting där och borde göras och det blir bara mer o mer som inte blir gjort och det tar energi ifrån mig.

Det kan ju tyckas som ett självklart och banalt konstaterande, men för mig kändes det som en uppenbarelse. Det kändes som jag befriades från en enorm tyngd bara av att jag konstaterat att det är så det hänger ihop. Trots att jag egentligen vetat om detta innan, men på något vis förträngt det eller på något vis inte reagerat på det.

Nu ska jag bara komma underfund med hur jag ska komma ur det beteendet. Jag hoppas att min kurator kan hjälpa mig lite med det.

I fredags hade jag en rent ut sagt ljuvlig dag! Jag räknade till 7 saker som jag fick gjort som varit uppskjutna olika lång tid. Bland annat var jag och gympade på Gerdahallen med Cia. När jag sen skulle köra ner till Ramklints för att beställa tårta till i söndags (något som jag skjutit upp till sista stund, trots att jag vetat exakt vilken tårta jag vill ha hela året. Sachertårta.) så kom jag på att det var helt onödigt att leta upp en ny p-plats till bilen, det är ju inte längre än att jag kan gå. Så jag lade på mer pengar i automaten och promenerade i lugn o ro genom mitt älskade Lund i det ljuvliga sommarvädret. När jag beställt tårtan så satte jag mig på Stortorgets uteservering och åt en ljuvlig sallad. Jag mådde så bra just då så jag insåg att jag satt med ett löjligt leende på läpparna hela tiden, men det gjorde mig ingenting. De runtomkring fick tro att jag var galen om de ville, men jag var så glad över att må så bra. Det var en sån kontrast mot att må dåligt, så jag var bara tvungen att passa på att njuta av det. Jag vet ju att det kan pendla tillbaks igen när som hellst.

Lördagen gled också på bra. Finfint väder. På förmiddagen var vi in till Center Syd och vallade runt Hanna o Elin i leksaksaffären medan de letade upp vars tre kalaspresenter (och Thea for runt lite överallt). Jag tror att repliken som oftast hördes från mig var "Nej, den är för dyr" med lite olika variationer. Men tillslut fick de ihop alla presenterna och vi kunde börja trava mot bilen.
Men när vi gick förbi en skoaffär så lös de där foppaskorna i sina neonfärger i mina ögon och jag passade på att klara av en uppskjuten sak till: Jag har tänkt i över en månad att jag skulle köpa sånna till barnen. De ser ganska gräsliga ut, men verkar praktiska. In med alla barnen och prova. Gick förvånansvärt smidigt faktiskt, trots att det egentligen var dax för lunch, och det gick utmärkt att enas om tre olika färger till dem. Samtidigt hittade även Anders ett par skor som han ville ha (inte foppaskor!). Jag var en hårsmån ifrån att prova ett par foppaskor jag med, men jag hejdade mig. Jag vill ju egentligen inte ha några, och jag behöver ärligt talat inte några fler skor alls just nu....

Eftermiddagen spenderade barnen i plaskpoolen och jag med Stephen Kings "Att skriva" Mycket bra bok. Kanske skulle man bli författare....

Söndag: Födelsedag och släkt-kaffe-kalas. Hanna o Elin skulle på barnkalas kl 11 på Skattkammarön, så Anders körde dit med alla barnen. Thea var inte med på kalaset, men lekte på leklandet ändå.
Jag gick här hemma och fixade och donade i lugn o ro med Roxettes Greatest Hits på hög volym (Jag hoppas att grannarna inte hatar Roxette...)
Själva kalaset gick fint. Det var på gränsen till för varmt att sitta ute, men vi gjorde det ändå. Alla gästerna fick plats i skuggan större delen av tiden iallafall :-)

Idag har varit en lite sämre dag för mig. Varit och är lite för trött och inte orkat göra någonting. Men det gick bra att köra Hanna o Elin till badkalas i eftermiddags och jag satt och pratade med ett par av de andra mammorna där under tiden och det var riktigt trevligt faktiskt. Och lugn o ro.

Tappad kalastand

Igår tappade Hanna sin tredje tand. Hennes vänstra kalastand i nederkäken.

Kalaständerna är de som sitter mellan framtänderna och hörntänderna. Vi visste inte vad de heter, så barnen hittade på ett namn till dem. :-) Fint va?

Hanna tjänade till och med 5:- när hon tappade tanden. Hon lät nämligen Maggan på dagis dra ut den och Maggan ger alltid en femma för att få lov att dra ut en lös tand sa hon. Det är inte så ofta hon får lov att göra det, trots att hon brukar erbjuda sig. Barnen vill oftast göra det själva.

På kvällen lade Hanna sin tand i ett glas vatten, så den blev en guldpeng... Egentligen är jag emot att lura barnen sådär, men detta har vi ändå kört på med... Jag tror att de förstår att det är jag som byter ut den. Jag har köpt tre fina askar som jag lägger tänderna i. Ja, den tredje är ju tom ett tag till, men jag köpte till alla på en gång så de skulle få likadana.

Nu har jag gjort det!

Jag har tänkt göra det länge utan att riktigt våga.

Men så i lördags kväll gjorde jag det alltså:

Jag flätade håret som vanligt i en fläta baktill, fast jag lämnade en kortare tofs på slutet än jag brukar. Bara ca 4-5 cm. Jag fäste ihop flätan på slutet med ett gummiband. Sedan studerade jag flätan noga i spegelen och satte på ett gummiband till ca 20 cm ovanför det första och så ett till strax ovanför det andra.
Sedan tog jag saxen i ena handen och flätan i andra och tog ett djupt andetag och så *klipp* mittemellan de övre gummibanden.
Så stod jag där med en nästan löjligt kort fläta kvar i nacken och en lång men tunn fläta i handen. Den är inte tjockare än en rejäl synthfläta från 80-talet.
Det var därför jag klippte av den.

Under och efter min första graviditet så tappade jag nästan inget hår alls, och håret var tjockt och välmående. Inte tappade jag det heller när jag slutat amma, som många säger att de gör. Men, under min andra graviditet och amning tappade jag däremot desto mer. Riktigt tråkigt blev håret av det. Men jag behöll det ändå. Jag ville ju se hur långt det kunde bli.
När jag slutat amma (har jag kommit fram till efteråt) så började håret ta igen sig och växa som vanligt igen. Men alla nya hårstrån måste förståss växa fram från början, och jag har alltid tappat ganska mycket hår, så det långa håret blev förståss bara tunnare och tunnare.
Så nu gav jag upp. Jag får ta ett rejält steg bakåt i min vetenskapliga studie i hur långt mitt hår kan bli. Från midjelångt till axellångt kan man säga. Som längst gick det precis ner till rumpan. Sen provade jag att klippa av det en dm ungefär för det var så tunt o slitet. Men faktum var att det inte hjälpte speciellt mycket. Det var en tydlig, om än inte helt knivskarp, gräns mellan det tjocka och det tunna håret, och det var där jag klippte av flätan i lördags. Jag skulle tro att det är ungefär 2 års utväxt, dvs sedan jag slutade amma Thea.

Det blev förvånansvärt jämnt o fint faktiskt. Jag klippte till lugg-håret lite grann extra på söndagsmorgonen, för det blev lite längre än resten, men annars har jag inte gjort något mer med det. Hade jag haft spikrakt hår så hade förståss ojämnheterna synts, men eftersom det kryllar sig ganska mycket, så ser det ändå jämnt ut :-)
Men jag har faktiskt tänkt mig att gå till en riktig frisör och få det tilljämnat på ett proffsigt sätt ändå. Imorgon kanske.

I söndags var vi ner till Stugan hela familjen med mormor o morfar och farmor o farfar och firade mors dag. Först drack vi kaffe och åt kakor o tårta, sen gick A och barnen ner till stranden och alla barnen badade i havet(!!) När de kommit tillbaks igen och tinat upp lite, så rökte Pappa några gädda-filéer som vi hade till kvällsmat med lite tilltugg.

Inte förrän vi satt och åt kvällsmaten, vid 8 på kvällen, noterade mamma att jag klippt håret! Ingen annan (förutom närmsta familjen förståss) hade sett det heller förrän hon sa det! Det var ändå nånstans mellan 20 och 30 cm som jag klippt av. Suck!

Det blev sent och alla barnen somnade i bilen. Idag har jag varit såå tröött! Har inte fått gjort något vettigt alls på hela dagen. Mest legat i sängen o läst eller sovit. Nu på kvällen så tog jag mig i kragen och plockade ur o i diskmaskinen och satte igång den och sen bar jag ner ett tvättlass till tvättstugan och satte igång den maskinen med och tog med mig ett lass ren o torr tvätt upp. Sen lade jag barnen och nu bloggar jag ju.
Snart går jag och lägger mig tror jag.
Ska ta en ProVivaShot och sätta mig en liiiten stund i TV-soffan med A först bara....

Släktkalas, hästar o skolbesök

I lördags var det släktkalas för Thea. Det var en hel del som inte kunde komma, så vi blev faktiskt bara 11 pers. Kändes nästan lite tomt o konstigt...

Anders hade fått upp träpersienner i fönsterna i burspråket lagom till kalaset. Vi har ju annars samma problem vid varje kalas, nämligen att solen lyser rakt in på ett antal av middagsgästerna. I lördags morse var det helt mulet och det verkade nästan som vår trend av strålande sol på våra kalas här i huset hade brutits med de där persiennerna, men solen hann komma fram och stråla som vanligt innan gästerna kom, så de kom väl till pass de där persiennerna :-)

Thea var mycket nöjd med sina presenter. En riktig cykel med stödhjul av Farmor o Farfar, en otroligt mjuk gose-tigger av Gudmor (min kusin) och hennes man, ett smyckeskrin med en dansande Lilla My av Farbror Stefan o Maria (trots att de inte kunde komma) och en vacker rosa blomma och gummiband o klämmor till håret av Mormor o Morfar. Cykeln gick några km här inne den kvällen, gärna med Tigger i ett fast grepp under armen, samtidigt som vi vuxna lite långsamt började tröttna på melodin som Lilla My dansade till och Theas frisyr ständigt behövde assistans för att förändras :-)

På söndagen hade Anders stämt träff med några hästägare här i byn och ett par med en dotter i ålder med Thea i hästhagen, så alla barnen fick prova på att rida lite på de småsmå hästarna de har (vad rasen nu kan heta...). Kul för dem.

Sedan följde den andra familjen med hem och hjälpte oss att äta kalasrester till lunch. Riktigt trevligt faktiskt. På eftermiddagen var jag på meandi-träff och Anders skulle iväg på något annat, så Farmor o Farfar var här och Thea cyklade o cyklade där ute.

Så idag kom dagen som de stora barnen (och deras mamma) sett fram emot länge. Det var dax för dem att hälsa på i skolan!
De skulle ha en frukt med sig, så de lade vars ett äpple i vars en väska. Givetvis var Thea tvungen att ha med sig äpple till dagis då. Det var faktiskt superviktigt! Så, det fick hon förståss. Man får ju välja sina strider, det finns många viktigare saker som vi kan ha kraftmätningar om....
När Thea lämnats av på dagis med äpple i väska och Gose-tigger under armen, så körde vi andra till Skolan.

Anders var också med och lämnade dem såhär första gången, men sen körde han till jobb. Jag stannade kvar hela tiden 9-11. De klarade sig utmärkt, men jag hade ju sagt att jag skulle stanna och så ville jag gärna vara med lite o se hur det gick till.

De ska dit lika länge imorgon, men då lämnar jag dem där och går en promenad eller nått och hämtar dem sen igen vid 11. På onsdag ska de äta i matsalen också. Spännande.

Det kändes tryggt och bra med personalen där och barnen verkade känna sig ganska hemma där direkt, även om det var lite smånervöst o spännande i början för dem. Verkade bra helt enkelt. De kunde ta barnen bra och både klassföreståndaren och fritidspedagogen hade stor erfarenhet och var trygga i sina roller liksom. Blir nog finfint det där.

Torr dag

Igår hade Thea sin första helt torra dag :-) Trosor hela dagen utan en enda olycka, varken på dagis eller hemma!

Hoppas det håller i sig någorlunda.

Beställt + skolprat

Nu har jag beställt testpaket från Gneis för nästa höst/vintersässong åt Hanna o Elin.
Kul att vara testfamilj. Man känner sig lite speciell :-) Och förra omgången var det finfina kläder.
Såhär ser kläderna ut denna gången. Ganska grabbiga tycker jag nog. Hoppas Hanna inte misstycker alltför mycket.... Elin tror jag inte det är någon fara med. Men vem vet. När vi får kläderna så har de ju börjat skolan och då är de kanske helt förändrade...

På torsdag ska vi på vårt första föräldrarmöte på skolan. Spännande! Sen ska barnen hälsa på där 3 eftermiddagar i nästa vecka. De längtar redan efter att få börja skolan, så hur trist kommer de inte att tycka det är att gå till dagis efter de besöken..... Menmen, det är ju faktiskt inte så lång tid kvar nu. Bara drygt en månad till sommarlovet och sen är de inga dagisbarn längre!

Thea 3 år

Nu har Thea blivit firad 3 ggr och hon har en gång kvar :-)

Hon fyllde år i fredags, så då fick hon paket i sängen och också en kopp varm o'boy.
Ett av paketen var så stora så det fick inte plats i hennes lilla spjälsäng. Det var nämligen en ny säng från IKEA.

Vi hade funderat o klurat på vilken säng vi skulle köpa och hur vi skulle möblera... Det självklara valet att köpa en likadan säng som de som H&E har (VRÅDAL) föll snabbt och oväntat bort när vi insåg att IKEA inte säljer den modellen längre :-(
Sen när vi mätte o funderade i deras rum så kom vi fram till att det är svårt att få plats med en fullstor säng till på ett bra sätt. Så det slutade med att vi köpte juniorsängen KRITTER till henne.

Hon fick vara med och montera den på kvällen. Trots att vi hela tiden sagt att den inte är riktigt lika stor som Hannas o Elins, så blev hon nog lite besviken en stund över att den varken är lika lång eller lika hög som deras. Men det gick över, och hon har inte visat något mer av det sen. Det gick utmärkt att sova i den nya sängen med det nya täcket och det nya påslakansetet med hjärtan :-)

I lördags var det bussutflykt till Landskrona med dagis. Meningen var att vi skulle åka med hela familjen, men jag var totalt slut på morgonen, så jag fick lov att stanna hemma. :-(
Det var tråkigt att känna att jag inte orkar. Kände mig inte direkt som världens bästa mamma just då kan jag säga... Men efter att jag legat i sängen med Camilla Läckberg i två timmar, så hade jag fått ihop kraft till att ta itu med städningen inför söndagens barnkalas :-)

Vädret var strålande hela söndagen så kalaset hölls mestadels ute. 6 barn i treårsåldern var med. Hanna o Elin fick inte vara med, utan de var och lekte med en av gästernas storasyster ett stenkast härifrån. Det är så lätt att storasyskon tar över ett småbarnskalas, så det blev bäst så, tyckte vi.

Efter kalaset så delade de tre stora barnen på det som blev över av prinsesstårta nummer 2 (hela minus en bit!) och en hel del kanelgifflar och finska pinnar, så de blev ganska nöjda de med ändå :-)

Tydligen är det tröttande att vara värdinna för barnkalas, även om det bara var i 2 timmar. Vid 7-tiden klämde hon fingret i badrumsdörren och var i det närmaste otröstlig. Jag bar omkring på henne en stund och frågade om hon var trött. Det var hon och hon ville gå och lägga sig NU. Hon protesterade inte ens mot att ta av kläderna och ta på blöja och pyjamas och inte heller mot att borsta tänderna. Hon orkade knappt vinka godnatt åt övriga familjen i TV-soffan. Klockan kan max ha varit halv åtta när hon somnade. I vanliga fall går de o lägger sig vid halv nio allihop. Hon sov som en stock till strax efter 7 i morse, precis som vanligt.

På lördag är det dax för kalas igen. Då är det släkten som ska komma hit o fira.

Valborg mm

Jaha, Valborg har kommit och gått med traditionsenligt bål-firande i grannbyn. I år kunde H&E cykla själva hela vägen dit och nästan hela vägen hem. Den stora backen upp på slutet orkade de varken cykla eller gå uppför, så A fick lasta deras cyklar i cykelvagnen (som vi hade med för säkerhets skull) och H bredvid och E på pakethållaren (i stol). Men han orkade minsann hela vägen upp och hem. Jag orkade också fast att T satt bakpå :-)

Det är så härligt att stå där i folksamlingen runt bålet när scouterna kommer tågande med sina facklor och tänder bålet. Sen börjar kören sjunga och jag står där och ler och myser. Barnen springer runt med de andra barnen på kullarna runtomkring. Jag minglar runt lite bland de andra från byn. Någon håller ett tal som säkert är jättefint, men som tyvärr ingen lyssnar på. Man lägger en slant i en kakburk till något välgörande ändamål och sen är det dax att försöka samla ihop barnen och cykla hem igen.

Jag gillar valborgsfirandet!
Jag firar våren när jag firar valborgsmäss.
Jag gillar årstiderna och deras växlingar.
Varje årstid förtjänar ett ordentligt firande!
Därför är det faktiskt inte så tokigt att det blivit lite halloweenfirande här i Sverige också.
Hösten har haft för lite firande förut.

Idag har Thea haft kalas på dagis, fast att hon inte fyller år förrän imorgon. Alla barnen är inte där på fredagar, så därför fick hon ha kalas idag istället.

Vaniljglass med lakritsströssel och någon annan gul o blå strössel som var kvar från H&E:s födelsedag blev det. De har ett väldigt tråkigt utbud av strössel på konsum, men eftersom Thea tycker mycket om lakrits, så gick det bra med det. Annars hade jag fått åka någon annanstans o köpa små rosa strösselhjärtan eller något annat fint.

Vernissage hos oss idag! (Bildextra!)

Idag har Anders och jag lyckats ta oss samman och röjt undan på golvet i valda delar av vårt hus och sen har jag också dammsugit en stor del av huset minsann!

Detta är faktiskt Hannas förtjänst.

Hon har hela veckan på dagis arbetat hårt med att göra teckningar till en teckningsutställning idag. Hon har också skrivit inbjudningskort till Farmor o Farfar, Mormor o Morfar, Cilla, Elin och Thea. Tyvärr visade hon inte dem för mig förrän fredag kväll (vet inte när hon gjort dem), så vi hann inte skicka dem med posten.

Tråkigt nog så bor Cilla för långt bort så hon kunde inte komma ("Men hon kan väl ta ett flygplan?") och Mormor o Morfar är på resande fot just denna helgen. Men Farmor o Farfar kom iallafall och förståss Thea och Elin också.

Anders hjälpte henne att sätta upp snöret med små tvättklämmor på, som vi brukar hänga upp julkorten i, snett över deras rum och Elin hjälpte henne att sätta upp en del av teckningarna där.

Själv arrangerade hon andra teckningar lite varstans i rummet.

Klockan 4 började vernissagen.
Farmor och Farfar kom och beundrade utställningen och de köpte vars en teckning för 5:-/st!

Här kommer en bild på konstnären med Farmors teckning:
(Hon kunde ju tagit på sig en ren tröja och kammat håret... eller så kunde hennes mamma tänkt på att be henne göra det....)

Och en bild på konstnären med Farfars teckning:


En av teckningarna bestod av alla siffror från 1 till 100!
Vissa spegelvända och det där med mellanrum så man ser vilka som hör ihop tycker hon inte riktigt behövs (samma sak när hon skriver) men jag är helt klart imponerad! Den är inte till salu, för den ska hon visa för sin blivande skolfröken när hon kommer och hälsar på på dagis i nästa vecka :-) Jag hoppas hon också blir imponerad!

Hon gör också många teckningar som är konstnärligt imponerande, förståss :-)
Jag tyckte nog att hon har gjort många bättre än de som var med på utställningen. Nu hade hon inte lagt så mycket tid på varje teckning (utom siffrorna!) utan satsat på att göra många istället (alla fick inte plats). När hon tar god tid på sig så gör hon mängder av detaljer och finurligheter.

Sedan serverades kaffe/varm o'boy och kanelbullar i utställningslokalen.

Hanna säger att hon inte är en riktig konstnär, men vi vuxna sa att hon visst är det. Hon har ju gjort teckningar, haft utställning och t o m sålt två av dem. Klart hon är konstnär? Eller hur definierar man det egentligen?

Vi har hela tiden tyckt att Hanna mest lik mig och Elin är mest lik Cilla, och det stämmer nog till viss del, men just det konstnärliga har Cilla och Hanna gemensamt!

Det var ju inte så längesen som vi var på vernissage på Cillas utställning på Vid Ån, så det var väl därifrån som idén kom. Men alltihop var helt på Hannas eget initiativ.

Stolta föräldrar är vi idag :-)

Gåtornas palats av Dan Brown

Detta är en bok som jag faktiskt inte kan rekommendera.

Den kändes som en dålig actionfilm.
Dessutom var ledtrådarna för lätta och karaktärerna för korkade.
För många osannolika sammanträffanden.
En del av handlingen flyttades plötsligt från Sevilla till Tirana och tillbaks igen! Sicken miss! Eller var det jag som missförstod något?

Tja, vad ska man säga. Det var förståss hans debutroman, så han var väl inte helt varm i kläderna antar jag. Både DaVincikoden och I cirkelns mitt var bättre efter vad jag kommer ihåg.

Men trots allt detta så läste jag ut den idag efter att ha börjat igår. Spännande var den ju, även om jag retade mig på ovanstående + en hel del andra detaljer, som jag inte vill skriva om, ifall det nu är så att någon av er tänkte läsa boken iallafall.

Lyx-weekend i Örebro

I lördags morse kom Farmor o Farfar hit och vi packade in oss alla 7 i vår bil med bagage för festligheter och övernattning och körde iväg till Örebro. Anders hade dagen innan lyx-utrustat bilen med en DVD-spelare och två små skärmar, så barnen kunde lyxa till det med film på vägen. Och så Farmors godis förståss :-)

Anledningen till resan var att Anders yngsta kusinbarn Anton skulle ha namngivningsfest.

Vi bodde på Stora Hotellet i en lyxig svit med utsikt över slottet. När vi kom dit så var det uppdukat med mousserande vin på is, läsk, frukt o godis till oss. Trevligt, men vi skulle ju bara byta om och åka på fest, så vi hann inte riktigt med att njuta av det precis. Thea hann förståss gegga en hel del med den delade kiwin (Sedan fanns det kiwikärnor lite varstans i sviten...) och vindruvorna och pepsin gick också åt.

Det var ganska stirrigt där när barnen sprang omkring och kollade in allting och vi försökte byta om... Kändes ganska jobbigt. Höjden var när jag upptäckte att Thea hittat min mascara och kladdat ner sig lite varstans med den. Kinder, händer, hals, mage och ett ben var mer eller mindre mörkbrunt. Som genom ett under tror jag att klänningen klarade sig. Ärligt talat kollade jag inte in den så noga, för jag ville inte veta om den var nerkladdad. Jag hade inte tagit med någon reserv-klänning. Mönstret på klänningen (medaljong) innehöll iallafall samma bruna färg som mascaran, så det gjorde nog inte så mycket om det kom något på den. Iallafall så var A och duschade då precis och hade låst dörren, så jag kånkade in Thea till Farmor o Farfar i rummet bredvid för att sanera henne...

När vi sen väl kom till festen så gick allt fint. Thea o Saga kom igång och lekte nästan på en gång och de hittade inte på så värst farliga hyss, trots allt. De har båda hyfsat stor hyss-potential (Fast Thea är nog ett strå vassare) och när de är tillsammans så får man känslan av att nästan vad som hellst kan hända....

Antons farmor och farfar och några till på festen är döva, så det pratades en del med händerna också. Hanna o Elin har lärt sig att bokstavera sitt namn på teckenspråk på dagis, så Hanna visade och fick beröm. Elin vågade inte riktigt.

Där var fler barn. De flesta ungefär kring Theas ålder. Det fanns stunder under festen då man önskade att man kunnat teckenspråk, så man sluppit försöka överrösta lek-ljuden när man skulle konversera... Det verkade så mycket smidigare att prata med händerna då...

Tillbaka på hotellet sov vi ända till 6:15 när Elin tyckte att det var dax att vakna.... Hon letade upp något barnprogram på deras TV (Vi hade en i varje rum) och höll sig lugn med det ett tag. Men jag kunde inte riktigt somna om, samtidigt som jag absolut inte ville gå upp. Thea och Anders vaknade strax efter Elin och efter en stund så gick Anders upp och ordnade på kläder på sig, E o T och gick och åt frukost. Så lugnt o skönt det blev när de gick!

Jag låg kvar och njöt en stund, sen gick jag upp och pratade lite med Hanna som låg kvar i bäddsoffan. Hon hade inte märkt när de andra gick upp och iväg! Hon kan verkligen sova hon. Jag tog en dusch i lugn o ro, och sen klädde vi också på oss och gick för att äta frukost. Då var den första halvan av familjen i princip klara redan. Farmor o Farfar dök upp strax efter oss.

Elin ville hämta sin plånbok på rummet och gå ut och köpa något fint. Vi vuxna försökte få henne att förstå att det inte finns så många affärer som är öppna före 9 en söndagmorgon, men hon ville ändå ut o kolla. Thea hade ändå helt tappat tålamodet med att vara på restaurang, så A tog dem med sig ut på stan för att se om det fanns några affärer som var öppna.

När Hanna och jag också ätit färdigt, så ville hon förståss också ut och handla något fint. Hon sa att vi kunde ju gå en promenad sålänge tills affärerna öppnade. Så vi hämtade pengar o jackor och gick ut. Jackorna kändes inte speciellt nödvändiga. Verkligen somrigt denna helgen!

När vi promenerat en stund runt slottet så stod vi utanför turistinformationens dörr precis när de öppnade kl 10. Där hittade Hanna många fina saker. Tillslut bestämde hon sig för ett fint litet block med slottet på och en liten billig dalahäst.

Sen gick vi tillbaks till hotellet och mötte de andra som också var på väg till turistinformationen för att shoppa.

Jag packade ihop våra saker och lade mig sen för att vila en stund på sängen. Under tiden så ritade Hanna i sitt nya block. Lungt o skönt och vi trivdes båda två.

Anders hade det lite intensivare som hade två spralligare barn med sig, men han klagade inte.

Sedan packade vi ut oss i bilen och körde hem igen.

Frisörvecka

Denna veckan har jag tre frisörtider bokade på tre dagar till mina tre flickor.

Thea fick den första tiden, för hennes lugg irriterade henne mycket, och klämmor får aldrig sitta någon längre stund i hennes hår. I går blev det. Det var första gången hon var hos frisören, så hon sa inte ett pip och satt högtidligt stilla hela tiden. Hon vill ha långt hår, så det blev luggen o lite på topparna.

Idag var det Elins tur. Hon ville ha kort hår så det blir lättare att borsta. Så det fick hon. Lite uppklippt och inte jättekort. Och så fick hon lite grön spray-färg i det också. Tänk så mycket det gör med håret. Hon fick plötsligt mycket rundare ansikte.

Hanna har förut sagt att hon inte behöver klippa sig, för hon vill ha långt hår. Jag har förklarat att man ändå måste klippa topparna ibland, annars blir det inte fint. Nu när hon fick se Elin, så vill hon plötsligt ha ännu kortare hår! Vi får väl se om hon ändrar sig till imorgon när det är hennes tur. Jag tror att hon ångrar sig senare om hon klipper av det.

Efter varje klippning följer en fikapaus innan resten av barnen hämtas från dagis. Mycket trevligt faktiskt.

Promenadfunderingar

Jag gick min vanliga promenad runt byn idag.

Precis innan jag gick så sa Anders att han hörde på radion att någon sa att det frigörs serotonin när man går långa promenader. Det var visst en kvarleva från när vi människor var nomader i öknen. Då flyttade man någon annanstans när det inte kändes bra, så kändes det bättre bara av att man gick. Ja, något sånt var det han hade hört.

Jag funderade på det där när jag gick. Det ligger nog något i det. Jag känner mig iallafall ofta bättre av att gå en sväng. Det har jag alltid gjort. Själv eller i sällskap av en hund eller barnvagn med hellst sovande bebis/bebisar.

När jag var liten gick jag gärna långa sommarpromenader längs den gamla järnvägen med Nicke eller ensam längs stranden i Beddingestrand. Under en period när jag gick på högskolan så gick jag timmespromenader med Tessy i princip varje dag. Det mådde vi bra av båda två. När jag var gravid och sjukskriven så gick jag promenader här i byn. Kortare o kortare ju mer magen växte. Och när barnen tillslut kom, så gick jag med barnvagnen. Längre och längre tills barnen blev för rastlösa för att sitta stilla i vagnen i en timme eller så... Med Thea blev det inte lika många promenader, men jag försökte gå några gånger i veckan när de stora var på dagis iallafall.

Och nu känner jag mer än någonsin att mina promenader ger mer harmoni i tankarna. Gör att jag kan orka tänka och planera framåt emellanåt. Jag ler när jag promenerar :-)

Kanske hänger det ihop. Kanske är det så att jag har låg nivå av serotonin (som min psykiater säger). Kanske ger promenaderna en liten höjning som känns bra?

Solig fredag

Idag har solen strålat :-) Det har ändå varit relativt kallt o blåsigt ändå, men solen gör ändå allting lättare på något vis.

Jag såg att barnen på dagis var ute tidigt på förmiddagen fram till lunch och sen direkt efter lunch igen ända tills de blev hämtade. Trevligt när de är ute så mycket. Roligt också nu innan träden fått sina blad, för då kan jag stå och spana på dem från fönstret :-)

Sammanlagt har jag nog suttit nästan 2 timmar i solstolen på balkongen (Fullt påklädd, förståss) med Stephen Kings Det. Det är en bra bok som det var hemskt längesen jag läste. Jag gillar att läsa om bra böcker.

Jag gick min promenad också. I sällskap av årets första viol, solen och vinden. Härligt

Det var några av dagens positiviteter.
Negativiteterna tänker jag inte skriva något om.

En positivitet från i onsdags är förresten att jag lyckades få iväg mig till Gerdahallen för att köpa ett 6-månaders-kort och ta mig igenom ett pass Gympa med stång :-) Nu ska jag bara fortsätta att gå dit minst en gång i veckan!

Tusentals små plastbitar

Under orkanen i december -99 gick det gamla plasttaket över vår dåvarande uteplats sönder i miljoner av stora och små bitar och ströddes ut över vårt trädgårdsland och "Skogen" bakom vår tomt. "Skogen" är knappt stor nog att kallas dunge, men det är en allmänning med träd på iallafall.

Efter stormen så plockade vi upp alla bitar vi hittade. Det var måånga.

Sedan dess har vi med ojämna mellanrum återigen plockat upp alla bitar vi hittar i skogen. Det blir massor varje gång. Sedan barnen började på dagis för snart 5 år sedan så har jag gjort det minst en gång varje vår.

Vår väg till dagis går genom skogen och just vid denhär tiden när scillorna är på väg att slå ut så ser man tydligast alla dessa plastbitar som ligger o blänker när man studerar hur långt scillorna kommit varje dag. Så idag gick jag över hela "vår del" av "Skogen" igen.

Det slutade med 3 fulla nävar med plastbitar (och en och annan glasbit som jag inte kunde låta ligga kvar)! De största var decimeterlånga!

Hur kan det komma sig att det fortfarande dyker upp nya bitar? Det är över 7 år sedan det hände och vi har plockat rent så många gånger sedan dess. Märkligt.

Mitt liv i 2:or och 7:or

Jag är inte den som brukar anta blogg-utmaningar, men när jag läste om Inas och framförallt Inas mammas liv i 2:or och 7:or, så kom inspirationen över mig:

1972:
Jag är 1 år gammal och bor med mamma o pappa i Jakobsberg.
Jag tror att det är detta året som vi åker på bilsemester till Holland i vår R4 och sedan flyttar ner till lägenheten i Lund.

1977:
Min bedårande lillasyster fyller 2 år och vi har bott lika länge i huset på landet där jag upplevt hela min barndom och där mamma o pappa fortfarande bor kvar.
Jag går på lekis och där leker jag redan mest med pågarna. Att läsa och skriva är fashinerande, så trots att mamma egentligen inte tycker att man ska lära sig läsa innan man börjar skolan, så frågar jag mig fram tills jag kan :-)

1982:
Mellanstadietiden är en ganska trevlig tid. Jag tycker om skolan, men börjar inse att jag inte tillhör de populäraste i klassen. Lite jobbigt också att vi inte bor i byn som "alla andra", så det alltid krävs planering dagen innan när man ska leka med någon kompis. Jag bestämmer mig för att inte bo så när jag blir vuxen och skaffar barn.

1987:
Jag slutar nian och börjar 4-årig teknisk linje på Polhemskolan i Lund. Verkligen skönt att slippa ifrån de gamla mönstren från den gamla klassen. En riktigt bra period i mitt liv börjar här med många kompisar och rikt uteliv.

1992:
Den 2-åriga elektroingenjörsutbildningen i Malmö avslutas, med bara en 5p-kurs i analogteknik kvar till examen. Den är fortfarande kvar....
Högskoletiden var t o m ännu bättre än gymnasietiden. Jag trivdes bra med kompisar och pojkvännen sedan ett år tillbaka: Anders. (Då var han kursare, nu är han sambo och far till mina barn.) Men började tröttna på pluggandet.
På hösten läste jag och A 20p datalogi på Lunds Universitet, för jag hade insett att det är bland datorerna som jag trivs bäst. Gärna så långt ifrån dioderna och transistorerna i analogtekniken som möjligt...

1997:
Vi köpte Huset!
Vi hade bott i en trist lägenhet i Malmö sedan -93 och fick för oss att kolla lite på hus för att ha något trevligt att göra på söndagarna. Andra helgen vi var ute och kollade hus så fick vi se detta Huset i tidningen och kom fram till att det fick vi inte missa att kolla på. När vi kom hit så gick jag runt här som i en dröm. Kärlek vid första ögonkastet!
När vi satt och väntade på att få prata med mäklaren så dök en gammal klasskompis från gymnasiet upp. Hon försökte prata med mig, men jag var väldigt kort mot henne, så hon gav snabbt upp. Jag var besatt av revirtänkande: "Ut ur mitt Hus alla människor!"
Det var 2 par till som var intresserade av Huset. Ägarna ville inte ha budgivning. Vi fick komma hit och dricka kaffe och prata med ägarna och mäklaren. Sedan skulle ägarna bestämma vem de ville sälja till. Mäklaren skulle ringa i helgen och tala om vem som fick det. Vi satt på nålar hela helgen, men ingen mäklare ringde. Tillslut ringde Anders och frågade. Vi vann! Stor lycka!
Detta var i mars och vi fick tillträde i augusti. Det var den längsta och segaste sommaren jag kan komma ihåg...

2002:
Livet fylldes av två små underverk: Hanna o Elin som föddes i februari året före.
Företaget där jag jobbade skar ner på folk och då var det småbarnsmammorna som rök oavsett anställningstid :-( Med hjälp av facket så fick jag iallafall en månads längre uppsägningstid och större delen av uppsägningstiden arbetsfri. Jag var ändå trött på stället, jag hade varit där i 9 år. Trodde inte det skulle vara så svårt att skaffa ett nytt jobb.

2007:
Familjen är utökad med en envis och energisk Thea sedan nästan 3 år tillbaks. Hanna och Elin är lika intresserade av att läsa och skriva som jag var i den åldern, så de lär sig konsten. Jag hoppas på att mina många hyllmeter med barn och ungdomsböcker snart ska få ett andra liv :-)
Jag jobbar som programmerare och översättare på distans hemifrån och som homepartyförsäljare för me&i. Men jag har sedan en tid tillbaks känt en allt större energilöshet och söker hjälp av en psykiater i januari. Då blir jag sjukskriven från programmerings/översättnings-jobbet och börjar medicinering för depression.
Nu känns det som jag har nått en vändpunkt mot ett bättre liv igen!

Jodå, jag är kvar!

Jag har varit dålig på att skriva här den sista tiden. Men, när jag började med bloggen så lovade jag migsjälv att inte ha dåligt samvete när jag inte skriver och att jag inte behöver berätta om det som hänt medan jag inte skrivit om jag får en sån period. Så det så.

I lördags var vi iallafall på vernissage på Cillas utställning på Vid Ån. Det var trevligt. Hon fick tydligen det mesta sålt redan på vernissagen! Men utställningen är kvar över påsken ifall någon är intresserad av att se den.

Både lördag o söndag har varit dåliga dagar för mig. Känt mig trött o tradig och inte orkat något utöver det absolut nödvändiga. Men söndagen fick en trevlig avslutning när jag lekte "kom alla mina kycklingar" med barnen :-) Det är annars inte så ofta som jag leker med mina barn.

Polen goes Göteborg

Det bidde ingen Polen-resa, nej...
Det gick överhuvudtaget inte att ta sig till Ystad i torsdags :-(

Men eftersom vi ställt in oss på att vara bortresta över helgen, så tog vi istället tåget till Göteborg i fredags. Där bodde vi på ett halvsunkigt, kallt, men billigt hotell (Apple Hotel hette det) och gick på två föreställningar.

I fredags såg vi Robert Gustavsson, Peter Dalle, Bengt Bauler (från Rederiet) m fl i en komedi på Lorensbergsteatern. Lögn i helvete hette den. Hyfsat bra. Som nått man kunde slötittat på på TV, typ. Men det var ju en annan upplevelse att se det hela live. En upplevelse som jag aldrig trodde jag skulle få var att se Bengt Bauler dansa i damunderkläder... Men det gjorde han faktiskt.

I lördags eftermiddag såg vi Peter Jöback i Cabaret på Rondo på Liseberg. Det var hemskt trevligt. Vi hade köpt de billigaste biljetterna, som var onumrerade bar-platser högst upp längst bort. Men när vi gått uppför halva trappan, så kom en av tjejerna som jobbade där och frågade om vi inte ville sitta nere vid scenen istället, för där var ett par lediga platser. Precis bredvid catwalken. Inte mycket att tveka på, ellerhur! Så det var hemskt trevligt, som sagt var. Kändes lite underligt att det var ljust när vi kom ut därifrån. Klockan var inte ens 6 på kvällen, och där hade vi suttit med värsta nattklubbsunderhållningen och med Irish Coffe och longdrink. hihi.

När vi inte var på föreställning så promenerade, åt, fikade eller åkte vi spårvagn och tog det över huvud taget väldigt lugnt :-)

Snöoväder!

Jag hoppas att det lugnar ner sig tills imorgon för då ska jag på spa & beauty-weekend i Swinuchie (eller hur det nu kan stavas... det där stället i Polen som man kommer till med färjan från Ystad) tillsammans med min kompis Cecilia. Jag har verkligen sett fram emot detta, så våga nu inte ställa in färjan imorgon! Ska bli skönt att komma ifrån lite. Igen.
Hoppas nu bara att jag orkar med att semestra i fyra dagar... Jag har ju så lite ork nuförtiden. Igår orkade jag ingenting mer än det absolut nödvändiga. Resten av tiden låg jag och läste. Men antagligen orkar jag då när jag är iväg, men sen slår det väl tillbaks i veckan som kommer efter... Det brukar bli så. En bra dag så orkar jag göra lite saker, men så försvinner orken helt dagen efter :-(
Nåja, nu ska jag inte gnälla mer. Det ska bli jättehärligt att vara med Cecilia ett tag! Nästan som på "den gamla goda tiden" :-)

Lite av varje

Tidigt i tisdags morse vaknade jag av att Anders flög upp ur sängen och rusade in till flickornas rum. Elin hade kräkt på golvet. Bra att det inte kom i sängen iallafall. Så hon fick vara hemma med mig. Hon kräktes en gång till när hon just gått upp ur sängen, men sen var hon som vanligt. Fast hon fick vara hemma 2 dagar till för säkerhets skull. Man ska ju vara hemma 2 dagar efter sista kräkningen vid magsjuka, även om detta var en rätt kort magsjuka.

Jag är sjukskriven till 75% och går ju ändå bara här hemma liksom, så då verkade det ju onödigt att Anders skulle vara hemma med Elin, men det var oväntat jobbigt att ha henne hemma. Jag blev heltrött av det :-( Så skönt det var igår när jag kunde lämna allihop på dagis :-)

Men, å andra sidan var Anders hemma med feber o nån influensa av något slag igår. Fast han låg bara i soffan och var inte till något större besvär. Vi såg ikapp inspelade TV-program och slöade tillsammans. Idag är han bättre.

Hanna o Elin fick vars en paket med magisk sand när de fyllde år i söndags och ända sedan dess har det tjatats om att de vill leka med den. Vi har sagt att de får vänta till helgen när vi har mer tid att sitta o greja med sånt. Jag tyckte också det skulle vara lite taskigt om Elin fick leka med sin när Hanna var på dagis. Idag var då iallafall den stora magiska-sand-dagen! Så fort frukosten dukats av bordet så kom sand o vatten fram. De tyckte det var roligt att leka med det och Thea var förvånansvärt nöjd förvånansvärt länge med att titta på och bara vara med pyttelite ibland enligt Hannas o Elins regler.

Men sen..... Sen skulle jag ju städa upp det hela och hälla ut vattnet och spara sanden. Sanden är som en blandning av finkornig sand och slipdamm, och i vissa fall glitter. Jag hatar att ha slipdamm på händerna och det är i princip omöjligt att bli av med från allt det varit i kontakt med, så jag har torkat o torkat och sopat o sopat. Tillslut är det mesta borta iallafall. Men man ser ett o annat glitter lite varstans i köket... Jag har högtidligt berättat för Hanna o Elin att nästa gång de leker med detta så är det sommar och då sitter de ute.

För 6 år sedan

Då låg jag blek och klen i en sjukhussäng. Jag var nyopererad, hade förlorat 2 liter blod, hade kateter och bloddropp och hade inte sovit speciellt mycket de senaste nätterna. Trots allt detta så fick jag ett stort lyckligt fånleende i mitt ansikte när jag tittade ner i baljan bredvid sängen där "B1" och"B2" låg och var världens goaste bebisar!

Nu heter de Hanna och Elin och är världens goaste 6-åringar! Igår var det deras födelsedag.

Helgen

I helgen var A och jag i Dublin och alla barnen var hos mormor o morfar. Det gick bra alltihop.
Lite paus från verkligheten på något vis.
Men nu är vi hemma igen i tröttheten. Jag har väldigt dålig ork med allting just nu. Det är därför som jag inte skriver så mycket här heller.

Nästa helg är det släktkalas på lördagen och barnkalas på söndagen. H&E fyller 6 år. Stora flickor!

Snö!

Ja igår så fick vi äntligen lite snö! 1-2 cm blev det på marken efter en hel dags småsnöande. Barnen var givetvis överlyckliga och fick hyfsat snabbt på sig overallerna när vi skulle hem från dagis och sen var de ute o lekte i snön en bra stund när vi kom hem.

I Halmstad i lördags var det också snö. Nästan en dm slask-snö. Jag tog bussen från tåget till Gessles spa-hotell på Tylösand och åt på restaurangen där. När jag kom ut så hajade jag till: I princip all snö var borta! Så tog jag bussen vidare till mitt hotell. Helt tyst o lugnt o skönt med en bok på hotellrummet. Härligt.

I söndags kryllade ett gäng meandi-säljare dit på kickoffen. Trevligt. Förståss roligt att se de nya kläderna :-) Jättefina, givetvis!

Jag fick lift hem med en ny säljare från Lund. Trevligt. Men sicket skitväder att köra i! Regn o blåst o mörker hela vägen.

Skönt då med lite lugn o fin snö nu :-)
Idag är det minusgrader och riktigt vintrigt! Härligt att det blev lite vinter iallafall tillslut :-)

Vår??

Vintergäcken blommar för fullt och alla barnen ville stanna ute när vi kom hem från dagis!
Det har de inte sagt något om sedan i somras minsann.
Men det var också lite ljusare idag med hyfsat klar himmel och utan regn :-)

På söndag är det kickoff för Meandis vår-kollektion, så då blir det antagligen fler vårkänningar :-) Det ska bli spännande att se de nya kläderna!

Kickoffen är i Halmstad och jag ska faktiskt kombinera den med en micro-me-myself-and-I-semester. Det betyder att jag tar tåget till Halmstad redan imorgon eftermiddag och sover över där. Bara jag. Sedan är det kickoff och så tåget hem igen. Blir nog bra :-)

Hanna och Elin ska på pyamasparty på lördag hos ett par tvillingkompisar som fyllde 5 strax innan jul. De tycker att det ska bli såå roligt och har räknat ner sedan i tisdags när de fick inbjudan. De har aldrig varit på pyamasparty förut, men är övertygade om att det är roligt :-)

Göteborg mm

Det blev inget mer av den där magsjukan som tur var :-)

Så i lördags hämtade vi Farmor o Farfar på vägen och körde upp till Göteborg och Farbror Stefan.

Stefan har skrivit några nummer till Mölndalsrevyn, så alla utom barnen o deras Farmor o Farfar var och såg den på lördagkvällen. Trevligt. På söndagen tog Stefan med Farmor o Farfar på revyn medan A o jag tog med våra barn på Disney on Ice, trots stormen. Det gick bra. De är väldigt duktiga på isen :-) De stora barnen tittade andäktigt, men Thea var mer intresserad av godiset, så när det var slut så blev hon lite besvärlig. Hon hade inte fått sova middag så länge som hon ville heller, så lite trött var hon också. I pausen köpte vi popcorn och mer godis, så klarade hon en stor del av andra akten hyfsat också. Men, lite störig var hon nog... Vi satt nästan längst bak/upp, så hon störde nog inte så många mer än mig.

Vi valde att köpa en stor låda med popcorn + läsk för 40 kr i Scandinaviums egen kiosk. Vi tyckte nämligen att en "lingonhink" med disneymotiv och nästan lika mycket popcorn men utan läsk inte riktigt var värd 90:- Vi hade också kunnat få en liten rosa disneypapplåda med ca 1/4 så många popcorn utan läsk för våra 40:-, men det kändes inte speciellt lockande... Tyckte vi vuxna alltså, barnen var av en lite annorlunda åsikt, men det är ju som tur är föräldrarna som bestämmer i vår familj.

Så är det visst inte i alla familjer kunde man se.... Ofattbart hur mycket av de svindyra souvenirerna som de fick sålt! Det är väl många barn som är där med farmor eller mrbror eller någn annan mer lättlurad person än mamma o pappa.... Men även mammor o pappor sågs köpa souvenirer faktiskt.

Våra barn tyckte förståss att vi var sååå tråkiga som inte köpte någonting till dem. Popcorn, läsk o godisbilar räknas tydligen inte. Inte heller biljetterna till hela showen. Men de gnällde faktiskt inte så värst mycket över det trots allt. De försökte ett par ggr med "Kaaan vi inte köpa en sån?" Men de fattade tydligen ganska snabbt att det inte var någon idé.

När det var dax att köra hemåt igen så var vinden på väg att lugna ner sig lite.

Idag har vi äntligen klätt av granen och A klippte ner den och stoppade den i en stor tunna och tog ut den. Skönt att bli av med den. Nu ska bara de sista julsakerna packas ner och så ska en del barr dammsugas upp och sen är vi äntligen över julen i detta huset med.

Nu ikväll så har jag ringt runt till 11 personer för att boka in meandi-träffar till början av vårsässongen, men det var svårt att få tag i folk. En träff lyckades jag boka in! Jag hade 4 bokade sedan innan och hade väl tänkt mig typ 30 träffar under sässongen. Det krävs några fler telefonsamtal alltså... Men jag får fortsätta imorgon och sen löser det sig ju efterhand med.

Bloggläsare som är intresserade av att vara värdinnor får givetvis gärna höra av sig :-)

Ja, skulle någon vara intresserad av att vara värd, så är han givetvis också väldigt välkommen att höra av sig! Jag har aldrig haft någon klädförsäljningsträff hos någon karl förut så det skulle vara intressant. Jag har kollegor som haft rena pappa-träffar och de säger att det gått väldigt bra :-)

Sammanfattning

OK, en snabb sammanfattning av de senaste dagarna.

Fredag: Namnsdagskalas för Hanna hos Farmor o Farfar. Gick bra. Hanna fick prinsessskor och vi fick alla en massa mat. Men jag var helt slut när vi skulle hem. När sedan Hanna började pinskrika i bilen på väg hem så försökte jag att bara stänga av mig. Det fungerade ganska bra. När vi väl var hemma och jag fått sitta i soffan en stund, så kändes det mycket bättre.

Lördag: Fika hos Mormor o Morfar. det första jag gjorde när jag kom dit var att ensam ta min gamla halvtimmespromenad. Min o Tessys korta runda. Det var skönt, men det kändes lite sorgligt att Tessy inte kunde vara med. Sen fikade vi och åt kvällsmat där med. Jag var inte alls lika slut när vi skulle hem därifrån.

Söndag: Ganska slö förmiddag och sen åkte vi på bio på eftermiddagen hela familjen. Lilla Spöket Laban. Theas första biobesök. Jag trodde det skulle vara trevligt att vara med familjen på något kul. det är så ofta som jag stannar hemma själv för att ta det lugnt eller för att få gjort något där hemma. Denna gången ville jag vara med jag också. Speciellt när Elin kommenterade "Ska du också med, Mamma?!" Men tyvärr lät jag mig bli för irriterad av dem innan vi kom in på bion. Kändes lite trist, för det var ju inte meningen att jag skulle vara med som tjatmamma... Ganska tråkig film också.... Anders sa att han såg att några av de andra vuxna som var med hade böcker med sig som de satt o läste! Lite överdrivet tycker jag nog.... Ingen promenad blev det. (Nej sträckan från bilen på Mårtenstorget till Filmstaden räknas inte till promenad)

Måndag: Barnen tillbaks på Lilla Dagiset. Det tyckte de var roligt. Även om det var spännande att vara på Stora Dagiset några dagar, så är det alltid skönt att komma "hem" igen. Ganska mycket sirap i mitt system. Kanske för att jag hoppade över promenaden dagen innan? Jag tvingade ut mig på promenad iallafall, och det kändes bra.

Tisdag: Mycket bättre dag för mig. Jag fick gjort en del saker som "hängt över mig" Bokade också biljetter till Disney on Ice på Scandinavium på söndag. Vi ska fira Farbror Stefans födelsedag i Göteborg på lördag och stanna över till söndag, så vi behövde något kul att göra när vi var där. 7 Disneyprinsessor som dansar på isen kan ju inte vara fel när man har 3 prinsessälskande flickor i familjen. Thea har t o m disneyprinsessor på sina blöjor :-)
Men, när jag hämtade barnen var Thea ovanligt gnällig, och inte blev det bättre heller. Tillslut gick jag omkring o bar på henne som när hon var bebis. Precis när hon skulle till att äta kvällsmat så kräktes hon istället :-( Som tur var så kom inget på det dukade bordet iallafall, utan bara på Thea o golvet. Hon fick pyamas o nappar istället och gick o lade sig kvart i 6. Sedan sov hon ända till i morse. Inget mer kräk.

Onsdag: För säkerhets skull fick alla barnen vara hemma med sin pappa idag. Jag stängde in mig på kontoret och jobbade på riktigt effektivt.
Inga sjukdomstecken på någon i familjen än. Peppar-peppar...
För säkerhets skull svalde jag 5 pepparkorn igårkväll. Det ska ju hjälpa har jag hört...
Får kanske ta en dos ikväll med för säkerhets säkerhets skull.
Man kan aldrig vara för säker när det gäller magsjuka.
Därför får barnen vara hemma med Pappa imorgon också.

Detta blev långt... Nu är det hög tid för mig att ta ur tumlaren och gå och lägga mig.